Stockholms Fria

Poänglöst om mustascher

Allt börjar med viljan att förändra vardagen i det lilla. Att förändra någonting förutsägbart hos sig själv för att få omgivningen att reagera. Marc, filmens huvudperson, vill överraska sin fru genom att utan förvarning raka av sig den mustasch han haft allt sedan de blev ett par.

En morgon, i ett infall av till synes livsbejakande spontanitet, gör han slag i saken. Med hjälp av sax och hyvel tar han avsked av den kompanjon som under så lång tid övervakat hans liv och leverne från hans överläpp.

Försiktigt optimistisk går han därefter ut till sin älskade Agnès för att visa henne förändringen. Men, Agnès märker ingenting. Och det gör inte resten av Marcs omgivning heller. Med resultatet att Marc tror att hans omgivning konspirerar mot honom, och Marcs omgivning tror att han förlorat förståndet.

Utom sig av skräck inför det orimliga flyr han från sina nära och den slutenvård de, för hans egen skull, planerat att internera honom i.

Det är den ungefärliga handlingen i Mustasch-en. En - i en av ordets mindre positiva bemärkelser - märklig film. Det är regissören Emmanuel Carréres debutverk, baserad på en roman han själv författat. Utan att närmare ha bekantat sig med den litterära versionen är det svårt att uttala sig om relationen mellan filmen och boken, men klart är att filmatiseringen är behäftad med en rad problem.

Med sina 86 minuter är den betydligt kortare än det allra mesta som går upp på svenska biografer dessa dagar. Men trots det känns Mustaschen på något sätt som en novellfilm som drabbats av en hormonstörning och vuxit sig alldeles för lång för sitt eget bästa. Det är surrealism utan finess och absurdism utan känsla av sammanhang. Det är helt enkelt - genomgående goda skådespelarinsatser till trots - inte tillräckligt bra.

En film som Mustaschen borde ha för avsikt att lämna obesvarade frågor efter sig. Att få biobesökaren att reflektera över den egna existensens betingelser. Men icke.

Snarare liknar känslan då filmen slutar den behagliga som kan uppstå när man vaknar till efter en väldigt kort tupplur. Eller det plötsliga välbefinnande som får en att le när en nästan obefintlig men irriterande huvudvärk plötsligt släpper.

Det är bara att konstatera att mustaschen misslyckas i sina intentioner, vilka dessa nu vara månde. Och att Vincent Lindon, huvudrollsinnehavaren som spelar Marc, klär bättre i mustasch än utan.

Fakta: 

Film
Mustaschen
Manus och regi: Emmanuel Carrére
I rollerna: Vincent Lindon, Emmanuelle
Devos m.fl.
Distribution: Triangelfilm

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Suverän Pirinensamling

När Kvarteret Kniven, en samlingsvolym över Joakim Pirinens 1980-tal, kom 1989 utnämndes den av Expressens kulturredaktion till årtiondets bästa svenska bok. När Galago nu, 20 år senare, ger ut en nyutgåva har originalets redan imponerande 256 sidor utökats till 416 för att kunna härbärgera även delar av Pirinens 1990-talsproduktion.

Fria Tidningen

Världspolitiken som tragedi och fars

På världssamfundets politiska arena utspelas en maktkamp mellan hökar och fredsduvor. USA:s president och Storbritanniens premiärminister vill kriga, men måste först besegra motståndet inom de egna administrationerna. Och mitt i denna konflikt hamnar Simon Foster (Tom Hollander), en brittisk biståndsminister som har mycket att lära om mediehantering.

Fria Tidningen

Med litteraturen som livlina och försoning

”En av de verkligt stora grafiska romanerna, jämförbar med Marjane Satrapis Persepolis eller Art Spiegelmans Maus”, skriver förlaget om Alison Bechdels Husfrid, som tre år efter utgivningen i USA nu iklätts svensk språkdräkt. Det är ett minst sagt anspråksfullt påstående, och det gjorde mig redan från början skeptisk.

Uppsala Fria

Bromander låter tuschen styra intensiteten

Henrik Bromander, som för Fria Tidningars räkning nu tecknar serien Kidnappningen, har gjort skönlitterär debut. Och med risk för att låta viktig – något man kanske undantagsvis kan tillåta sig då man följt en upphovsmans produktion (nästan) från början – är Det händer här i stort sett exakt vad jag väntat mig.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu