- Ett demokratiskt och rättssäkert Pakistan skulle sätta stopp för hedersmorden, säger Nafisa Shah.

Det största problemet enligt henne är inte varför morden utförs och är så många utan att de kan ske utan juridisk påföljd. Hon menar att om man ser i vilket sammanhang den pakistanska lagstiftningen kom till blir det mer förståeligt. Den starkaste institutionen, som blev kvar efter att den brittiska kolonialmakten lämnat landet, var armén.

- Pakistan blev självständigt 1947 och fram till i dag har vi haft mer än 30 år av militärt styre, säger Nafisa Shah. Karismatiska generaler som president Pervez Musharraf flörtar liberalt med väst men kämpar bara för att behålla sin makt på hemmaplan, när de enligt Nafisa Shah istället borde ägna sig åt att skapa institutioner som gör landet rättssäkert, bekämpa fattigdom, analfabetism och så vidare. Hon menar att metoderna och medlen för att bekämpa hedersmord finns om Pakistan får ett demokratiskt styre.

- Vi har en privatiserad rättsskipning i landet på grund av lagarna quisas, vedergällning, och diyat, kompensation eller blodspengar, eftersom dessa tillåter människor att själva lösa mord med privat medling, menar hon.

Quisas och diyat utfärdades 1990 som föreskrifter men antogs 1997 som lag och ersatte delar av strafflagen. Quisas och diyat innefattar brott som mord, dråp och förorsakande av fysisk skada. Offret eller offrets familj får enligt lagarna bestämma om straffet ska bli vedergällning enligt principen öga för öga, tand för tand eller om förövaren ska betala en ersättning eller få nåd. Lagarna gör att det mer eller mindre råder straffrihet för hedersrelaterat våld. Mord inom familjen ses som en privatsak som inte med automatik leder till åtal utan kan lösas med förlikning.

- Lagarna är en fascinerande läsning i hur lagstiftningen objektifierar kroppen, säger Nafisa Shah.

Nafisa Shah är inbjuden av svenska Amnesty med anledning av Amnestys Pakistanaktion som är en del av Stoppa våldet mot kvinnor-kampanjen. Och lördagen den 19 november höll hon en föreläsning på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg. Pakistanaktionen vill förhindra att jirgasystemet i provinsen Sindh i södra Pakistan legaliseras. De traditionella byråden förekommer också i andra delar av landet.

- Om jirgas skulle legaliseras så innebär det att man säger ja till stamkulturen och dess värderingar som rättfärdigar hämnd, blodsfejder och att mörda och dö i hederns namn.

Fram till i höstas var Nafisa Shah folkvald nazim, borgmästare, i distriktet Khairpur i den södra provinsen Sindh för PPP, the Pakistan People"s Party. Hon arbetade bland annat med problematiken kring hedersrelaterat våld och jirgas. Hon fick många samtal från kvinnor som behöver skydd från sin familj eller familjemedlemmar som vill ställa förövarna inför rätta för hedersmord. Men trots att hon slet sitt hår för att få fallen inför rätta slutade det ändå oftast med att parterna gick med på att medla sinsemellan istället.

- Det kostar så mycket med alla mutor att driva en rättsprocess, och de inblandade står under hårt tryck att gå med på förhandling så de flesta ger upp. Mördarna går därmed fria.

Kvinnor i Pakistan ses, enligt Nafisa Shah, inte som självständiga människor. De tvingas leva med en manlig förmyndare hela livet. De förnekas sina mänskliga rättigheter, och diskrimineras av en lagstiftning som den militäre diktatorn Zia ul-Haq införde på 1970- och 80-talen, de religiösa strafflagarna Hudood.

Att bli vald till nazim som kvinna är ovanligt i Pakistan.

- Det ses inte med blida ögon att leva som jag, säger Nafisa Shah. Att vara ogift som 38-åring, bo själv, även om jag teoretiskt sett bor i min faders hus, vara politiker, aktivist och forska om hedersrelaterat våld och hedersmord.

Att det blev möjligt för Nafisa Shah att göra en politisk karriär och leva det liv hon gör beror på stödet från hennes familj. En politisk, medelklass familj i distriktet Khaipur i provinsen Sindh där Nafisa Shah växte upp.

- Min mamma såg till att jag och mina systrar kom till en större stad för att gå i skolan och vi blev därmed de första i familjen som fick en högre utbildning.

Trots att Nafisa Shah inte blev omvald till nazim, vilket hon menar berodde på valfusk, så kommer hon att fortsätta att arbeta i samma anda som tidigare. Som politiker, aktivist och filosofie doktor i antropologi.