Initiativet togs av Göteborgsinitiativet är i dag ett samarbete mellan Migrationsverket, Göteborgs stad och olika frivilligorganisationer. För tillfället arbetar Katarina Nilsson med en rapport om återvändande som kommer ut i november.

Går det att satsa krut på att förbereda en människa på att återvända, när han just kanske sålt allt han äger och lämnat allt han har?

- Svaret är egentligen nja. Det är svårt att arbeta med ett dubbelt perspektiv. Det är förvirrande. Man måste vara väldigt väldigt tydlig. Hade du frågat oss för tre eller fyra år sedan, när en stor del fick uppehållstillstånd, hade svaret troligtvis lutat mer åt nej. Då var det integrationsdelarna som var de viktiga.

I dag säger vi mer ja, bara för att realiteten ser ut som den gör. De allra flesta får ju faktiskt inte stanna.

- Vi säger inte att vi tror att du får stanna. Vi är tydliga med att säga att så som statistiken ser ut i dag är det väl troligare att du inte får stanna, men nu arbetar vi vidare med det här. Vi har sett att vissa saker kan man arbeta med parallellt med integrationen. Starta eget-kurser är inga problem, EU-kunskap är inga problem och en kvalificerad yrkesutbildning kan vara gångbar både här och i ditt hemland. Det kan man ha, för det är neutralt. Du kan också ha länderkunskap, för det är något som alla individer ska ha med sig - att man är stolt över sitt eget land. Språkkunskaper har man också alltid nytta av.

Är det möjligt att tala om en meningsfull vistelse under asyltiden?

- Ja, det är det, definitivt. Ska man verkligen kunna tala om meningsfullhet för samtliga måste det vara individbaserat och det är inte realistiskt. Men det går att tala om en meningsfull väntan, där man faktiskt stärker personerna.

Går det att blanda arbete för återvändande med integration?

- Ja, men det är vissa saker som kan blanda och vissa som man inte kan. Vi går inte ut och säger att vi har en återvändandeverksamhet som sådan. Det som vi erbjuder är kvalificerade saker, det har du ju minst lika mycket nytta av här som i hemlandet. Vi startade en kontorsadministrationsutbildning för att vi hade sett att det fanns ett behov. Framför allt i Irak har vi sett att det är något som framför allt kvinnor skulle kunna arbeta med. Vi är här för att underlätta för dem som har fått ett avslag. Det är viktigt att de fortfarande får kvalitet när det gäller verksamhet, att man inte säger 'ja, men du ska ändå inte vara här, du är inte värd att satsa på'. Men vissa saker vad gäller återvändandeverksamhet kan man inte göra innan ett avslag föreligger. Det upprör för mycket har vi sett. Som det individuella samtalet. Det är det som är det riktiga återvändandearbetet, tillsammans med att man då tar fram en plan för hur man faktiskt ska göra om man nu ska åka tillbaka.

Hur ser ett sådant individuellt samtal ut?

- Det sker alltid på deltagarens initiativ. Vi är ju neutrala, men kan visa på att det här skulle bli konsekvenserna om du stannar i Sverige, ofta någon form av osäkerhet, och det här skulle du ju faktiskt kunna göra om du åker tillbaks. Men det är ju ingen av oss som går in och säger att 'ja, vi tycker att du ska återvända hem nu' eller 'nej, gå under jorden och lämna in en ny ansökan'. Det måste vara individuellt. Därför ser de individuella samtalen olika ut, beroende på individ och beroende på från vilket land den här personen kommer.

Tror du att personer som deltar i det här projektet är bättre förberedda på ett återvändande när det väl genomförs?

- De mår bättre, och vi vill hävda att om du är i bra psykisk och fysisk form så är det lättare att återvända hem. Mår du väldigt väldigt dåligt ser du inga möjligheter alls, då har du ingen framtidstro. Du ser inga möjligheter i Sverige, du ser inga möjligheter i hemlandet och du ser inga möjligheter i något annat land heller. På det viset tror jag nog att de är mer förberedda.

Hur tätt knutet är det till Migrationsverket?

- Det är helt frivilligt och ligger inte under myndigheten på något sätt. I Ankomst Göteborg är Migrationsverket med, men det är bara i rekryteringen till projektet. Eftersom vi har ett statligt mottagande av asylsökande så är det handläggarna som möter de asylsökande först, så där måste man ha ett samarbete. Men vi är helt fristående. Det som du tar upp är någonting som i början är svårt att förmedla med deltagare här, eftersom de har fått ett brev från Migrationsverket som erbjuder dem att komma hit. Det är någonting som vi talar mycket om, vi visar vår sekretess, förklarar vad det här är för sammanhang och att det som sker här är helt oberoende av vad som sker inom Migrationsverket.

Det är väldigt mycket prat om återvändande just nu, och det används en massa olika begrepp som deportering, avvisning, verkställning, återvändande, återsändande, re-integration. Är det olika namn på samma sak?

- Det är olika namn på samma sak. Återvandring brukar man relatera till det frivilliga. Då är det någon som har uppehållstillstånd i hemlandet, som vill pröva igen i hemlandet om det går. Återvändande kan man väl säga är ett annat ord för återsändande. Det är förtäckt avvisning, ja. Men det finns en begreppsförvirring, och jag tror att man behöver ta en titt på de begrepp som finns.

Vilka är de största vinsterna med projektet?

- Vi får människor som faktiskt mår bra. Man ser det genom att närvaron är hög, man vågar skämta. Man vågar börja skämta på svenska och det är något man inte gör om man inte känner att man har ett rätt så gott självförtroende och mår rätt så bra. Och man börjar bry sig om hur man ser ut. Förhoppningsvis kan vi hjälpa dem till att introduktionen kommer att gå lättare eller, om de måste återvända, att de åtminstone har en positiv bild av hur tiden i Sverige har varit. Det ser vi som de stora vinsterna.