Allt fler människor lever utanför de officiella systemen. Hur många det rör sig om är omöjligt att svara på. Irreguljära invandrare syns inte i statistiken. Shahram Koshravi menar att förklaringen till fenomenet å ena sidan handlar om en minskning av asylmöjligheten och en strängare invandringspolicy, och å andra sidan handlar det om efterfrågan på billig arbetskraft. Det går inte heller att tala om irreguljära invandrare som en enhetlig grupp. Somliga har tagit sig hit med pass och visum, men sedan stannat kvar efter det att visumet har gått ut. Andra har fått avslag på sin asylansökan och valt att gå under jorden. Det finns ingen tydlig gräns mellan regularitet och irregularitet.

- Oftast svänger det fram och tillbaka, säger han.

Shahram Koshravi har som etnograf följt 30 papperslösa iranier i ett år. Han urskiljer en etnisk solidaritet, tydliggjord bland annat genom att de har samma spridningsmönster som sina legala landsmän. Detta skapar ett socialt kapital i form av boende, arbete, sociala nätverk, trygghet och en länk till det svenska samhället. Många arbetar inom den så kallade etniska ekonomin. Den byggs upp av och vänder sig till en etnisk grupp. Bara en av dem som deltar i Shahram Koshravis studie har haft en svensk arbetsgivare.

- Iranska småföretagare använder den här gruppen för att överleva, för att göra vinst, säger han.

De papperslösa är lågavlönade, arbetar under dåliga arbetsförhållanden och är flexibla med begränsade förhandlingsmöjligheter. Helt enkelt den ideala arbetskraften, menar Shahram Koshravi. Han talar om löner mellan 17 och 45 kronor i timmen. De flesta av de irreguljära invandrarna i Sverige arbetar inom servicebranschen.

- Det blir billigare att fika, billigare tomater och billigare att få pizza hemkörd, säger han.

Vi har i Sverige fått en ny urban hierarki. Uppdelningen mellan fattiga och rika kompletteras med den mellan de som har papper och de som inte har det.