Med ena benet i naturen
Jag minns att jag såg Sara Erikssons examensutställning förra året, när hon gick ut Konsthögskolan i Umeå. Ett flertal av de teckningar som hon då ställde ut finns med i hennes debutbok Jag smetade av mig på tapeten, den ljusa soffan och dig. En samling roliga, personliga och uttrycksfulla teckningar signerade konstnären Sara Eriksson. Som en prolog beskriver hon en av utgångspunkterna för boken, nämligen nojjor och rädslor. Hon berättar att hon brukar utse årets noja och att årets vinnare blev bilolyckan, 'för alla gånger jag tänkt på bilolyckan som det värsta som kan ha hänt då ingen svarar när jag ringer.' Tidigare vinnare har även varit att dö i t-shirt med naken underkropp.
I tio kapitel med olika teman presenteras Sara Erikssons visualiserade tankar och funderingar. Ämnena är privata och intima och stundtals känns det som att tjuvtitta i hennes dagbok. Som en röd tråd löper en slags konflikt mellan natur och kultur; utlevelsen av djuriska känslor, att få bryta mot alla konventioner, släppa på hämningar och samtidigt finns där alla plikterna, skyldigheterna och den ständiga önskan att passa in och vara som alla andra.
Att tjejer ska vara tysta och söta är en osynlig samhällelig regel. I en serie teckningar släpper Sara Eriksson på alla dessa konventioner och släpper loss i en kavalkad av våldsamma fantasier. En muskulös, naken man ligger hjälplös på golvet medan en tjej med spetsiga klackar punkterar huvudet. 'Med pumpskor kan jag förstöra din gräsmatta... eller ditt huvud', lyder bildtexten.
I en annan serie bilder funderas kring ämnen såsom skönhet, sexighet, kläder och som sammanfattas i en teckning med en liten hopplös figur som speglar sig: 'Ibland tänker jag på att göra mig snygg tills jag kommer på hur jobbigt det är.'
Det finns en härlig dekadens i några av hennes bilder, som tjejen som ligger i en säng och äter konstaterar: "Det är synd att det är jobbigt att ligga ned hela tiden."
Tillbaka till Sara Erikssons examensutställning. Jag minns även att jag hörde ett par som kom ut från utställningen muttra att det 'bara' var teckningar, som i och för sig var roliga, och att det knappast kunde räknas som konst. Jag måste säga det motsatta: Sara Eriksson är en strålande konstnär som fångar upp stora funderingar med små streck. Med naivitet, bräcklighet och finurlighet etsar hon fast strukturer i samhället och hennes konst är på samma gång underhållande, angelägen och politisk.
Litteratur
Titel: Jag smetade av mig på tapeten, den ljusa soffan och dig
Författare: Sara Eriksson
Förlag: Modernista