- Det är ett bra initiativ, men det ändrar inte det faktum att vi satt säkrare i våra rullstolar med ryggen åt fönstret, innan ändringarna, säger Erik Ljungberg som stridit för tillgängligheten i Göteborgs kollektivtrafik sedan 1998.

Förra året blev hans hemsida Västtragik stämd av Västtrafik, och efter det har det hänt ganska mycket. Nu får han åka med på 80 av 207 spårvagnar i Göteborg. På de andra är han, trots rullstolssymbol, fortfarande inte välkommen.

Göteborg är unikt med dessa reg-ler, ingen annanstans i Europa eller Sverige vägras rullstolsburna att åka med kollektivtrafiken av säkerhetsskäl.

- Göteborg är ökänt för att ligga långt efter när det kommer till anpassningar i kollektivtrafiken. Hade man haft helhetsbilden från början hade det varit klart för länge sedan och hade dessutom blivit mycket billigare, säger Ingrid Buch som är ombudsman för allmänna kommunikationer på De handikappades riksförbund, DHR.

De nya rullstolsplatserna är konstruerade så att den rullstolsburne sitter i en fålla med ryggen åt färdriktingen och färdas baklänges. Bakom ryggen finns en platta som ska fånga upp passageraren vid händelse av en krock. När en rullstol skjuts så långt in som det går så har passageraren cirka 20 - 30 centimeter mellan sin nacke och denna platta.

- Det gör att om bussen eller vagnen accelererar i en uppförsbacke så är det dels inte säkert att bromsarna på en rullstol håller för tyngden på den som sitter i. Dess-utom är risken stor för whiplash-skada, menar Ljungberg

- Att åka baklänges är bara säkrast om passageraren har ett nackstöd. Finns inget sådant är sidled en bättre lösning ur skadesynpunkt på rygg och nacke, säger Terese Mellberg som är legitimerad kiropraktor med whiplash-skador som specialområde.

Men Västtrafik menar att man har gjort riskanalyser i samråd med handikappgrupper och testat enligt konstens alla EG-regler. Sedan har man tagit fram det alternativ som är säkrast.

- Kraften blir mindre om man åker baklänges än om man åker i sidled menar Lars Olof Gustavsson som är säkerhetsansvarig på Göteborgs spårvägar. Men han säger också att just whiplash-skaderisken är en detalj man förbisett i ut-

formandet av rullstolsplatsen.

- Jag hade ett möte med Väst-

trafik och Göteborgs spårvägar i juni 2001 då jag framförde exakt dessa inlägg. Jag tycker att det är konstigt att det då kan komma som en överraskning nu, säger Ljungberg.

En anledning till att rullstolen inte kommer intill är att det mellan rullstolen och plattan finns en uppfällbar sittplats som ska kunna nyttjas av icke rullstolsburna.

- Nedfällbara säten på rull-stolsplats är dumt ur flera synvinklar. Dels så ökar det risken för whiplash-skador och dels så är det jobbigt för de rörelsehindrade att alltid behöva kräva en plats, menar Ingrid Buch på DHR.

- Det är tänkt att fler ska kunna nyttja denna platsen och de med barnvagnar och rullatorer är fler än antalet rullstolsburna. Därför är

detta en kompromiss. Men vi ska titta på hur vi kan förbättra konstruktionen, lovar Lars Olof Gustavsson.

Lagen om handikappades tillgänglighet i kollektivtrafiken kom redan 1979, men formuleringar som 'anpassningar ska göras så långt som det är möjligt' har gjort att inte mycket har hänt sedan dess. Regeringens förklaring till att handling i dessa frågor har tagit så lång tid har varit att man har inväntat EG-direktiven som kom 2001.

Hans Thulin är en av konsulterna som har tagit fram den nya konstruktionen för Västtrafik. Och han menar att EG-direktiven varit tydliga med att passagerare i rullstol måste åka baklänges. EG-direktiven gäller i praktiken bara vägtrafikfordon och dit räknas inte spårvagnar, men Västtrafik menar att de i stort sett associerat sig med regelverket. På spårvägen är dessutom föraren säkerhetsansvarig vilket innebär att det är de som tidigare bestämt huruvida rullstolsburna har fått åka med eller ej. Oftast har de inte fått det och detta regelverk har Erik Ljungberg stridit mot i över fem år.

- Varför bygga om spårvagnar för cirka 40 000 kronor styck i onödan? Det är jättebra att man ökar tillgängligheten men det är inte det den stora kampen gäller, utan säkerheten. Vi satt säkrare innan man investerade alla pengar i ombyggnationer för att EG-anpassa fordon så att de ska passa den europeiska mallen och därmed kunna säljas vidare internationellt.

- På tunnelbanan i Stockholm

eller Köpenhamn behöver ingen åka med ryggen i färdriktningen. Det handlar inte om säkerhet, utan om pengar, menar Erik Ljungberg.

Projektet Kolla där Västtrafik samarbetar med Göteborgs stad, färdtjänsten och trafikkontoret, skriver i sin pressrelease att 'alla göteborgare ska erbjudas individuella transportlösningar och ett differentierat utbud'. 26 år efter lagen om tillgänglighet kom finns nu således ambitionerna, men huruvida säkerhetsfrågan är löst råder det delade meningar om.