Svensk kultur och identitet är inte lika med röda stugor, rågblonda kalufser,

falukorv och dans kring midsommarstången. Kulturbegreppet är mer komplicerat än så och det gäller att inse att kulturer är i ständig rörelse och förändring.

- Kultur har alltid använts för att bygga upp en nationell identitet. En homogen och enhetlig sådan utan motsättningar. Detta är givetvis omöjligt i ett samhälle som är präglat av mångfald, olika intressen och människor, betonar Rasoul Nejad Mehr.

Göteborgs stad har högt ställda mål gällande kulturen. I kulturmålen står att läsa att: 'Aktivt medborgarskap bör uppmuntras genom att människor får möjlighet att påverka sin tillvaro och det samhälle de lever i. Kulturpolitik bör främja gemenskap och kommunikation mellan människor. I ett demokratiskt samhälle präglas kulturen av respekt för oliktänkande och en strävan att skapa lika möjligheter för alla.'

Nu är verkligheten något helt annat.

- Regionen har försökt att formulera mångkultur som ett prioriterat område, men fortfarande är det mest retorik grundad på god vilja. Nästa steg måste vara att studera de mer strukturella hindren, säger han.

Rasoul Nejad Mehr har haft jobbet som mångkulturkonsulent i ett år och han är tillsatt av regeringen. Uppdraget är att arbeta för att ge det mångkulturella samhällets mångskiftande uttrycksformer en naturlig plats i kulturlivet. Ett första steg har varit att samla alla regionala chefer inom kulturlivet och få dem att börja diskutera de här frågorna och det ansvar som vilar på våra gemensamma institutioner. Mångkultur är ett synsätt, betonar Rasoul, som är en nödvändighet när det gäller frågor om demokrati och ytterst om samhällets välmående. En viktig fråga är de gemensamma offentliga platserna där vi kan träffas och samtala, diskutera och byta erfarenheter med varandra. Platser som inte är öppna för alla.

- De kulturella scenerna är inte öppna för alla. Det är inte så att någon säger att man inte får komma in, men underliggande strukturer gör det svårt för alla att känna sig delaktiga. Kan alla exempelvis identifiera sig med det som spelas på scen?

Diskrimineringen är ett strukturellt problem och finns enligt Nejad Mehr inbäddat i ett synsätt på verkligheten som bygger på dikotomin mellan 'vi' och 'de andra'. Vårt ständiga behov av att bekräfta det som är 'vårt' gentemot något hotfullt och påträngande yttre.

- Kultur omfattar alla som bor i Sverige. En fungerande mångkultur är öppen och demokratisk och sant humanistisk. Det handlar om polyfoni, flerstämmighet där alla röster måste bli hörda. På samma villkor.

Rasoul Nejad Mehr ser på sitt arbete som ett förändringsarbete och där verktyget för förändring är konst och kultur. Bra konst har alltid stått i framkanten av utvecklingen och utmanat etablissemanget och de rådande värderingarna. Men i dag är konsten och kulturen bakbunden av sega och tungrodda institutioner där man i stället för konst diskuterar löner, jobb och trygghet. Det gäller att hitta nya vägar.

- En lösning vore att låta det fria kulturlivet samarbeta med de stora institutionerna. De har resurserna och den lilla teatergruppen kan stå för nya idéer. Kanske kan man nå en ny publik genom nya infallsvinklar och spännande korsbefruktningar.

Det märks att han tar sitt uppdrag på stort allvar. Han har skrivit ett antal böcker i ämnet mångkultur och arbetar som projektledare för festivalen Kultur i exil. Han är född i Iran och kom till Sverige för femton år sedan. Han berättar om hur han själv upplevt att leva i ett censursamhälle präglat av fundamentalism, och vikten av diskussion och öppenhet i samhället.

Vi kommer in på diskussionen kring det nya Världskulturmuseet och ambitionen att representera och kategorisera olika kulturer. Och att det gäller att inte fastna i det förgångna, det antikvariatiska perspektivet.

- Deras utställning om aids och hiv är bra för att den står mitt i samtiden. Detta genom att uppmärksamma frågor som berör oss alla och som visar att Europa inte kan stänga dörrarna mot omvärlden.

Angående museets påstådda undfallenhet gentemot kritiker säger han att han inte vill uttala sig. Men generellt ser han samhället i dag som konfliktfyllt och att det också är viktigt att våga ta konflikter. Men vissa saker ska man inte kompromissa med, trots olika kulturella identiteter.

- Yttrandefriheten och de mänskliga rättigheterna är centrala. För mig är det otänkbart att någon kommer och säger hur jag ska göra på grund av hans eller hennes religiösa tro. Vi kan inte låta religiösa samfund bestämma över samhället, det har jag redan upplevt, betonar Nejad Mehr.

I grunden handlar det för Rasoul Nejad Mehr om vår allas rätt att uttrycka sina synpunkter och åsikter - egentligen tankegods från liberalismen som fortfarande är lika aktuella. Bra, dåliga och även galna idéer måste få stötas med varandra för att på så sätt utveckla samhället.

- Men i dag är det också många röster som inte hörs. Det är många människor som inte får visa vad de kan, säger han.

Han är trots allt optimist och säger att han som mångkulturkonsulent arbetar för att avskaffa sig själv.

Det lär inte ske förrän vi inser att Sverige faktiskt omfattar alla som bor här.