• Nossiter i Battista Columbos vingård på Sardinien
Göteborgs Fria

En globaliserad vinvärld

Jonathan Nossiter vill med sin fjärde långfilm Monodovino belysa och kritisera den ökade globaliseringen. Det gör han genom att ta oss med på en tur genom vinets värld på tre kontinenter. Vi möter bland andra italienska baroner, traditionsfyllda vinfamiljer i Bourgogne, multinationella kaliforniska vinföretag och småodlare i Mexico.

Film: Mondovino

Bio: Hagabion

Regi: Jonathan Nossiter

Huvudpersoner i filmen, såväl som i vinvärlden är den amerikanske vinrecesenten Robert Parker och den franske vinkonsulten Michel Rolland. Tillsammans har de två männen lyckats förändra vinindustrin världen över. Robert Parker är den recensent vars åsikt väger tyngst och det är uppenbart att vinproducenterna är väldigt nöjda om dom lyckats tillverka ett vin som får höga poäng av Parker.

Rollands reser över hela världen och talar om för producenterna hur de ska tillverka vin, han är vän med Parker och de båda har samma syn på hur vin ska smaka. Rollands inflytande är enormt och han arbetar med i stort sett alla stora vinföretag.

Motsättningen i Mondovino står mellan multinationella företag som Mondavi och familjeföretagare som Aimé Guibert i Aniane, Frankrike. Mondavi är ett kaliforniskt företag, men köper upp vingårdar i 'den gamla världen', Italien och Frankrike. Aimé Guibert talar om vinets 'terroir', det vill säga jordmånen och det unika klimat som varje vin tillverkas i. Traditionalisterna menar att Mondavi, Rolland och Parker står för en likriktning av viner. Med hjälp av teknik vill de få viner att smaka på samma sätt världen över, eftersom det är lönsamt.

Som film betraktat är Mondovino en smula nördig. Jonathan Nossiter är själv utbildad sommelier och det diskuteras utifrån termer och föreställningar som inte är bekanta för vem som helst. Ändå är det intressant, att se att globaliseringen är så allomfattande att den även trängt in i vinindustrin. Vintillverkning har en air av tradition, kultur, hantverk och väldigt pittoreska miljöer. Miljöerna finns kvar, men Mondovino visar en helt annan bild.

Filmens mest intressanta passage är skildringen av motsättningarna inom familjen de Montille i Bourgogne. Pappan vill hålla fast i traditionerna och bara tillverka viner som han själv gillar. I ett samtal med sin dotter, som har ungefär samma syn på vin, kommer de överens om att pappans viner är som han själv: underbara såväl som vidriga och det kan mycket väl ta 15 år att lära sig gilla dem. Sonen i familjen däremot är en företagare, han vill sälja vin, inte i första hand göra unika viner. Det är en allmängiltig motsättning som finns i alla världar. Familjen de Montille lyfter filmen med sina intressanta personligheter.

Mondovino är en intressant film, men som sagt lite väl fångad i sitt fack. Och dessutom är den väldigt lång. Jag har i och för sig spenderat två timmar och en kvart i vinets sällskap förut. Men som dokumentärfilm med ett speciellt ämne är den alldeles för lång, trots att Folkets bio har kortat den sedan den visades i Canne.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Fattigare utan bibliotek

Hela mitt liv, nästan, har jag bott alldeles nära ett bibliotek. En händelse som liknar en tanke, brukar man väl säga. Jag tror i och för sig att jag skulle ha tillbringat ungefär lika mycket tid där ändå, men visst har närheten hjälpt till. Bibblan har alltid varit ett slags home away from home.

Fria Tidningen

Kulturkrönikan: Skeva bilder av förorten

Nu bränner de bilar i förorten och plötsligt är segregationen tillbaka på dagordningen. Mer sällan pratar man om integration. Det är så mycket enklare med segregation, lättare att peka på och sen gå vidare. Och det finns rätt mycket att peka på i Göteborg. Sociologen Ove Sernhede säger i GP att ungdomar i förorten i stor utsträckning inte ser sig som göteborgare, utan som boende i sin respektive förort. Frågan är ju också om de ses som göteborgare, om förorten i nordost är en del av goa glada Go:teborg.

Göteborgs Fria

Scenkonst inom bokpärmar

Poetry slam är en genre som långsamt växer i Sverige. För att visa på den variationsrikedom som ryms bakom begreppet ger nu Ord på scen ut en samlingsvolym där ett sextiotal poeter visar prov på sin scenlyrik.

Göteborgs Fria

Passionerad falsksång

Ärevördiga skivbolaget Love Records har till slut bestämt sig för att ge ut M.A. Numminens svenska 70-tals plattor på cd.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu