Stockholms Fria

Humor i svärtan

Simon Leijnses tecknade gubbar är lätt igenkännliga. Jag vet att jag har sett dem i ett flertal tidningar, men kan inte på rak arm placera dem, jag läser inte SDS, eller Barometern där han publiceras just nu. Men så fort jag öppnade boken kände jag mig hemma. Gubbarna är kantiga och detaljrika,även om det ibland är svårt att förstå detaljerna. Har alla gubbar mustasch,eller är det deras mun jag ser?

Leijnse driver med alla institutioner som är heliga, eller i alla fall helgade från kritik i dagens samhälle. Eller, det händer väl att polisen, kyrkan, politiker, industripampar kritiseras. Det Leijnse gör är att han drar undan

ma tan för dem helt och hållet. Han visar med en humor som är så bitande va s och svart hur löjliga maktens figurer är. Han framställer högerpolitiker som dockor som skruvas upp och sen hoppar runt i en ring och skanderar ?Sänk

skatten! Sänk skatten!?. Polisen framställs som om de vill ha kravaller, eftersom det gynnar deras anslag.

Medet är inte bara makten som häcklas, också vi vanliga människor och alla tics och nycker vi dras med. Expediten som frågar efter leg när kunden vill ha stark sås fick mig att gå omkring och flina i flera dagar. Leijnse

visar på det absurda i tillvaron och det är otroligt roligt ibland. Givetvis är det omöjligt att förklara en skämtteckning i ord. Ta därför del av Simon

Leijnes ?Skämt? som det är menat, med ord och bild i samverkan. Alla strippar är såklart inte så att du skrattar dig hes, men överlag är det underfundigt

och vasst. Inte minst lär skämtteckningarna oss något om oss själva.

Fakta: 

Skämt
Författare: Simon Leijnse
Förlag: Lindelöws

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Fattigare utan bibliotek

Hela mitt liv, nästan, har jag bott alldeles nära ett bibliotek. En händelse som liknar en tanke, brukar man väl säga. Jag tror i och för sig att jag skulle ha tillbringat ungefär lika mycket tid där ändå, men visst har närheten hjälpt till. Bibblan har alltid varit ett slags home away from home.

Fria Tidningen

Kulturkrönikan: Skeva bilder av förorten

Nu bränner de bilar i förorten och plötsligt är segregationen tillbaka på dagordningen. Mer sällan pratar man om integration. Det är så mycket enklare med segregation, lättare att peka på och sen gå vidare. Och det finns rätt mycket att peka på i Göteborg. Sociologen Ove Sernhede säger i GP att ungdomar i förorten i stor utsträckning inte ser sig som göteborgare, utan som boende i sin respektive förort. Frågan är ju också om de ses som göteborgare, om förorten i nordost är en del av goa glada Go:teborg.

Göteborgs Fria

Scenkonst inom bokpärmar

Poetry slam är en genre som långsamt växer i Sverige. För att visa på den variationsrikedom som ryms bakom begreppet ger nu Ord på scen ut en samlingsvolym där ett sextiotal poeter visar prov på sin scenlyrik.

Göteborgs Fria

Passionerad falsksång

Ärevördiga skivbolaget Love Records har till slut bestämt sig för att ge ut M.A. Numminens svenska 70-tals plattor på cd.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu