• Adriaen Backer, anatomilektion cirka 1640
Göteborgs Fria

Kropp och konst på Nationalmuséet

Bilder av symptom, missbildningar och patologiska processer ellerinstruktiva bilder hur kirurgiska ingrepp görs, har varit viktiga hjälpmedel för läkare i alla tider. Nationalmuseets brett upplagda utställning Kroppen, Konst och vetenskap visar inte bara pedagogiska vaxmodeller och preparerade kroppsdelar i formalin- eller spritburkar. Framför allt har man försökt att tillvarata den konstnärliga dimensionen hos sådana framställningar: välbehaget vid betraktandet, det som framkallar en rysning av kuslighet och den erotiska laddningen.

Konstnärer var med från början. Albrecht Dürer gav ut en bok om människokroppens proportioner och Leonardo da Vinci gjorde sina teckningar av muskelgrupper, inre organ, ett foster i moderlivet. Kyrkan var länge motståndare till obduktioner. Människokroppen, Guds avbild, innehöll Guds hemligheter som det inte utan vidare tillkom människan att avslöja. Som Guds avbild var människan ett mikrokosmos, en underbar och geniala konstruktion som prisade Guds ära.

Under renässansen började obduktioner tillåtas med den medicinska nyttan för de levande som argument. Ofta användes kroppar av avrättade, som tidigare hade lämnats att ruttna på galgbacken. Efter da Vincis teckningar kom så småningom Andreas Vesalius berömda Fabrica (1543), det första verket i genren anatomiska planschböcker. Kroppar ställdes i visuellt genomtänkta positioner. Ett skelett har huvudet lutat mot handen och armen stödd på en bänk. En muskelmannekäng kommer gående och visar med armarna i positioner som både är undervisade och estetiskt tilltalande.

Vesalius blev en viktig inspiratör inte bara till en tradition inom medicinen, utan också inom konsten. Redan under medeltiden fanns visuella hjälpmedel till tjänst för sjukvården. En vida spridd teckning kallad 'sårmannen' användes i undervisningen om sårs behandling. Den visar en mängd skador som uppkommer genom yttre våld.

I det liberala Nederländerna målades på 1600-talet stora oljor där det obducerade liket omges av mästaranatomen i kretsen av läkarkollegor, lärjungar och studenter. Utställningen visar prov på hur sådana atlaser över människokroppens hemligheter har framställts genom seklerna, fram till våra dagars digitala presentationer. De anatomiska planschverken blev allt mer noggranna och sofistikerat utformade. Ibland gjordes de så att blad för blad monterade på samma bild kunde lyftas eller vikas och avslöja skikt efter skick av människokroppens inre.

Utställningen visar inte bara framställningar av människans öppnade inre, utan även bilder av mäns och kvinnors nakna kroppar i intakt tillstånd. Konstakademin har bidragit med sekelgamla teckningar av kroppar ur alla tänkbara perspektiv, utförda i kol, bläck i olika färger, rödkrita.

Till det svenska materialet hör porträttet av Olof Rudbeck, som visar en bok med två planscher, föreställande en planta och ett människoskelett, tänkta att representera två av de områden där han gjorde vetenskapliga insatser. Ur samtiden hämtas Lennart Nilssons fotografier. Inte minst hans fosterbilder har gjort världssensation.

Katalogen Kroppen, Konst och vetenskap under redaktörskap av Lena Holger är ett praktverk av bestående värde. En del saknar man dock, exempelvis norrmannen Odd Nerdrums och tysken Günter von Hagens bidrag. Den sistnämndes försök att kombinera konst och vetenskap har vållat uppståndelse med utställda 'plastinerade' likdelar. Kristna grupper har protesterat, andra har bejakat denna form av medicinsk folkbildning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

© 2023 Fria.Nu