Steve Attridge från Australien arbetar som forskare på institutionen för medicinsk mikrobiologi och immunologi vid Göteborgs universitet. Under ett års tid har han avlönats med stipendier.

- Genom att min chef slipper betala skatt kan han med de pengarna hjälpa mig med hyran. Förmodligen tjänar jag på det, men jag vet inte tillräckligt om det svenska systemet för att veta vad som är mest gynnsamt.

Forskningsmässigt menar han att det är ett bra påfund. Utan krav på anställning är det lättare att ta in en forskare utifrån för en kortare period. Uppehållstillstånd för utländska gästforskare ges till dem som kan garantera sin egen finansiering. Man måste kunna visa upp något som motsvarar ett arbetsintyg, även om det inte innebär en anställning. Enligt de regler Sverige har om uppehållstillstånd går det inte att komma hit och belasta systemet. Och först när forskaren får lön och börjar betala skatt har han eller hon rätt att använda sig av den offentliga sektorns tjänster. Efter ett år ska Steve Attridge nu övergå från stipendier till att anställas med vanlig lön. Principiellt har han inget emot att betala skatt.

- Jag älskar det svenska systemet. I Australien gör inte folk kopplingen mellan låga skatter och långa vårdköer, säger han.

Eftersom han inte har behov av svensk pension eller arbetslöshetsersättning ser han mest fördelar med stipendieformen. Den uppmuntrar forskare att komma hit och ger möjligheter för forskningen att drivas framåt.

- Men visst, det ger en begränsad säkerhet. Varje forskare har sina prioriteringar, säger Steve Attridge.

Kornelia Krumkühler, kemiingenjör med inriktning på bioteknik, slutade forska på Göteborgs universitet eftersom hon inte kunde få lön annat än genom stipendier.

- Universitetet känns som en egen värld, med egna regler, säger hon.

Eftersom det inte räknas som inkomst skulle hon genom att arbeta i forskningsprojektet förlora sin möjlighet till arbetslöshetsersättning efter ett tag.

Det är ont om arbetstillfällen inom hennes område, vilket gör att många lockas att göra en akademisk karriär. Arbetsuppgifterna för de som går på stipendier och de som får lön är exakt desamma, menar Kornelia Krumkühler. Ersättningsnivåerna för högskoleutbildade som fortsätter att forska är låga. Stipendier på 8000 till 10 000 kronor i månaden är inte ovanliga.

- Att betala skatt på det känns inte rimligt, säger hon.

Fackförbundet STs, statstjänstemannaförbundets, klubbchef på Göteborgs universitet, Eva Sjögren, menar att systemet är legitimt och att det beror på att det inte finns tillräcklig statlig finansiering. Hon säger att en högskola av idag inte skulle klara sig om man inte finansierade den med stipendier och externa medel.

Att arbeta med forskning utan anställningstrygghet, försäkring eller möjlighet till senare arbetslöshetsersättning kan dock slå hårt mot den enskilde. Huruvida forskningen är att betrakta som utbildning eller arbete påverkar skatten och på Skatteverket menar man att den här typen av uppdrag ger upphov till en gråzon.

Steve Attridge ser svårigheterna med en stipendiebaserad avlöningsform för nyutexaminerade studenter som även framöver ska vara en del av det svenska samhället. Med hans eget stipendium är det annorlunda.

- Det är fördelaktigt för mig, det är fördelaktigt för min chef. Den enda som förlorar på det är väl den svenska staten.