Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa är nu underskrivet, och snart börjar processen då alla EU-länderna ska acceptera eller förkasta det. Konstitutionen innebär ytterligare ett steg mot en EU-stat. Det skrivs in att EU-lagar går före nationell lag, Unionen förses med nationalsymboler - inklusive officiell nationaldag - och kan agera självständigt i världen. Man får monopol på utrikespolitiken, med egen utrikesminister, och man får rätt att utöka sin makt utan samtycke från medlemsländerna.

Detta projekt har inte varit efterfrågat av Europas folk. Kritiken har varit av två slag.

Det första handlar om demokrati och mångfald. Det är naivt att tro att en demokratisk europeisk superfederation kan skapas under överskådlig tid. Det skulle kräva en bred allmän debatt, med ett gemensamt språk och medieutbud, och en upplevd samhörighet över hela Europa. Det svarar knappast mot några akuta behov. Vem vinner på utraderandet av europeisk mångfald på detta sätt?

För det andra är konstitutionen inte ideologiskt neutral, vilket en konstitution ska vara. I EU finns en unik kombination av vissa element av vänster- och högerpolitik, som kan beskrivas som 'det värsta från båda världarna'. EU har en väldig byråkrati som ägnar sig åt omfattande detaljreglering. Samtidigt främjar konstitutionen de största europeiska transnationella företagen via samma 'harmonisering' av varor, som ska ge dem stordriftsfördelar. Föreskrifterna om fri rörlighet för kapital hjälper storföretagen att flytta verksamhet till låglöneländer. Kontroversiella vänster- och högerfrågor bör lämnas till en löpande debatt bland Europas folk, och inte fastslås i en konstitution som skulle bli mycket svår att ändra om den ratificeras.

Vi som undertecknat denna artikel menar att en översyn av Europeiska unionens fördrag är önskvärd, men att det aktuella förslaget till en konstitution är ett misslyckande. Det har dock fört det goda med sig att folkomröstningar kommer att hållas i många länder. Det kan stimulera en seriös debatt, särskilt om det sker en rättvis fördelning av kampanjresurser och medietillgång.

Det är mycket som talar för att konstitutionen avvisas, det räcker att den underkänns i ett enda land, så har den enligt EU-fördragens regler fallit.

Historiskt sett har förlorade folkomröstningar i EU respekterats dåligt, och i stället har en andra omröstning arrangerats. Låt ett nej betyda ett nej denna gång. Om konstitutionen inte går igenom så är det ett utmärkt tillfälle att stanna upp och tänka efter. Varför så bråttom med statsbygget? Vad vi behöver i stället är en bred, folklig och visionär europeisk diskussion om hur man egentligen vill se den europeiska framtiden och samarbetet.

Resultatet kan bli något som är helt oförenligt med nuvarande EU eller något som EU kan förvandlas till på sikt, men det är ett andra steg i debatten. Det viktiga är att få igång en öppen debatt, oberoende av konstitutionsförslaget.

Vi uppmanar de folk som håller folkomröstningar att rösta emot den föreslagna EU-konstitutionen. Vi ber regeringarna i de länder som inte beslutat att hålla folkomröstning att göra detta. Vi vädjar till politiska ledare i resten av Europa att uppmuntra till en föutsättningslös debatt om deras länders framtid och roll i Europa. Internationellt samarbete är absolut nödvändigt, men den föreslagna EU-konstitutionen är inte svaret.

Carl Schlyter

EU-parlamentariker

Miljöpartiet de Gröna

Sverige

Hans Lindqvist

ordförande EU-kritiska Centernätverket

Sverige

Ole Krarup

EU-parlamentariker

Folkebevægelsen mod EU

Danmark

Antti Pesonen

ordförande

League for Free Finland

Finland

Ulla Klötzer

ordförande, Alternativ till EU

Finland

Anthony Coughlan

sekreterare, National Platform

Irland

Roger Cole

ordförande, Peace and Neutrality Alliance

Irland

Normunds Grostins

ordförande, Movement for Independence

Lettland

Trygve Vedum

ordförande, Senterungdommen

Norge

Nicu Bazga

koordinator Attac

Rumänien

Leopoldo Salqui

Another Democracy is Possible

Spanien

Lukas Reimann

ledare, Young4Fun

Schweiz

Denis Anderson

ordförande, Campaign against Euro-

federalism

Storbritannien

Mark Croucher

kampanjledare

United Kingdom Independence Party

Storbritannien