År 2007 anmäldes rekordmånga fall av rattonykterhet i Sverige, drygt 18ı000, och enligt statistik från brottsförebyggande rådet är återfallsfrekvensen hög. Drygt tjugo procent av dem som dömts för rattonykterhet blir dömd för samma brott igen inom tre år.
I en undersökning som gjorts på den psykologiska institutionen vid Uppsala Universitet uppgav var femte kille i årskurs två på gymnasiet att han skulle kunna tänka sig att köra bil efter att ha druckit tre starköl. Överlag ansåg de tillfrågade, både tjejer och killar, att riskerna för olyckor i samband med rattonykterhet var måttliga.

Sofia Persson, informatör på vägverket, jobbar med kampanjen Don"t Drink & Drive som riktar sig till skolungdomar. Hon menar att det förebyggande arbetet med attityder är lika viktigt som det polisiära kontrollarbetet.
I en utvärdering av ett EU-projekt som Vägverket genomfört framgår det att personliga möten med ungdomar ger betydligt större effekt än propaganda, till exempel i form av affischering.
- Masskommunikation ger ingen direkt effekt, men den kan fungera som en påminnelse, säger Sofia Persson.

På Trafikkontoret i Göteborgs stad finns en tjänst som jobbar med trafiksäkerhetsfrågor ute i skolorna. Eleverna ser på informationsfilmer och deltar i rollspel och andra övningar som syftar till att påverka attityderna kring rattonykterhet och trafiksäkerhet.
Omfattningen av detta arbete är dock liten, och det infaller först i årskurs tre på gymnasiet. Dessutom väljer många elever att inte delta då undervisningen inte påverkar betygen.
- Det är problematiskt eftersom det inte ingår i läroplanen, säger Solveig Wahlqvist som är planeringschef på utbildningsförvaltningen. Hon efterlyser nationella direktiv, och påpekar att den slopade gymnasieformen från 2007 integrerade dessa frågor i läroplanen.
- Livskunskap, som är en lokal kurs, innehåller förebyggande arbete på det här området, men den är inte obligatorisk och finns inte tillgänglig på alla skolor.