7000 forskningsrapporter från 1960-talet och framåt, som behandlar kost och cancer, har sammanställts av Världscancerfonden (WCRF). I den omfattande rapport som presenterades förra veckan stärks sambanden mellan högt intag av rött kött och flera cancerformer, men framförallt cancer i tjock- och ändtarm. I det fallet har man kunnat påvisa att de som äter mycket rött kött löper 30 procent större risk att drabbas än de med lågt intag. Därför rekommenderar Världscancerfonden en minskad konsumtion av kött. Deras högsta rekommenderade intag är 500 gram i veckan, men helst ska nivåerna ända ner på 300 gram. När det gäller processat kött som korv, pastejer, skinka och andra charkvaror avråder de helt från att äta det. Livsmedelsverket som i dag har liknande rekommendationer när det gäller det totala intaget av kött kommer framöver även se över rekommendationerna för processat kött.

- Det är en viktig rapport där man har vägt in många forskningsrapporter under en väldigt lång tid. Vi ska börja titta över våra svenska näringsrekommendationer och kostråd nästa år och då kommer vi självklart även att ta hänsyn till den här rapporten, säger Ulla-Kaisa Koivisto Hursti, nutritionist på Livsmedelsverket.

Hon menar att den extra ökade risken för cancer när det gäller processat kött beror på de höga nitrit- och nitrathalterna som tillsätts även om de minskat något på senare år till följd av EU-direktiv.

På Folkhälsoinstitutet ser man också allvarligt på Världscancerfondens rapport och kommer att agera utifrån den.

- Det är en mycket välgjord sammanställning av all litteratur som finns på området. Det finns ingen anledning att ifrågasätta den forskningen, säger Gunnar Johansson, professor i kostvetenskap vid Statens folkhälsoinstitut.

- Vi kommer att arbeta för att rekommendationerna ska genomsyra alla samhällsområden och kommer att ta upp frågan med Livsmedelsverket. Deras rekommendationer för bra mat i skola och förskola kan komma att behöva skrivas om.

Ulla-Kaisa Koivisto Hursti som är den som skrivit rekommendationerna menar att det är problematiskt att ingen forskning gjorts specifikt på barn men att de kan tänkas vara ännu känsligare än vuxna.

- Om man följer våra råd och byter ut en korvmåltid mot en fiskmåltid i veckan för barn så blir allt genast mycket bättre. Och man bör inte servera korv i förskolan mer än två gånger under en fyraveckorsperiod. Det handlar inte bara om nitritinnehållet utan även att det är mycket salt, mättat fett och mindre köttinnehåll i produkter som korv, säger hon.

Men köttindustrin är av en helt annan uppfattning. I TV4:s morgonsoffa i måndags satt branschorganisationen Kött och Charkföretagens vd Åke Rutegård och sa att föräldrar kunde fortsätta mata sina barn med falukorv och köttfärs med gott samvete.

- Det är tungt vetenskapligt material som nu presenterats och det är naivt av mig att tro att jag kan argumentera emot slutsatserna men allt måste ses i ett större sammanhang. Man kan inte gå och tänka på att optimera sina chanser att inte drabbas av cancer hela tiden. Om man ska låta bli att äta korv som är så gott blir ju livet tråkigt, säger han när han blir uppringd av Fria Tidningar.

Han menar också att den del i rapporten som hansdlar om att undvika rött kött och charkprodukter har överbetonats.

- Det är minst lika viktigt att undvika att bli tjock och fet.

Åke Rutegård säger att Kött- och charkföretagen, inte har några planer på att lägga om sin inriktning när det gäller charkuterier i och med det som kommit fram i rapporten. Han menar att människor ätit processat kött i 2000 år och att det därför kan sägas vara ett baslivsmedel för oss.

- Vi fortsätter att informera våra 140 medlemsföretag om vetenskapliga rön och nya metoder för tillverkning som de kan använda som underlag i sin produktion. Men eftersom det är en fri marknad kommer vi inte att agera för en minskad konsumtion av kött- och charkprodukter.

Scan, Sveriges största köttföretag med en årlig omsättning på 20 miljarder kronor, tänker inte heller de sluta att marknadsföra sina produkter som bra och hälsosamma.

- Jag tycker inte det är tillräckligt bevisat att det är farligt. Det är inte hälsovådligt att äta korv. En stor del av det vi producerar är middagsmat ute i hushållen så det skulle ju innebära att folk inte hade någon mat att äta om vi avrådde från de här produkterna, säger Scans informationschef Margareta Thorgren.

Hon tror att svenska konsumenter är luttrade när det gäller larmrapporter av det här slaget och att det är för tidigt att säga om det kommer att innebära en nedgång av försäljningen.

- Den här rapporten är inte nog för att vi ska sluta med tillverkning och försäljning av våra produkter. Det är konsumenterna som bestämmer vad de vill ha. Det är efterfrågan som styr, så är det alltid.

Efterfrågan eller ej, de samhällsekonomiska konsekvenserna av den höga köttkonsumtionen är omfattande. Bara operationer och efterbehandling av tjock- och ändtarmscancer uppgår till miljardbelopp årligen. Och de senaste åren har vi här i Sverige satt i oss allt mer kött. Siffror från Jordbruksverket visar att köttkonsumtionen ökat med 23 procent per capita mellan 1996 och 2005 vilket innebär att genomsnittssvensken äter 75 kilo kött per år.

- Med ett ökat köttintag kommer vi att bli allt sjukare. Det leder till att fler får diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer, säger Gunnar Johansson på Folkhälsoinstitutet.

Att människan har ätit kött i många tusen år är inget skäl för att vi när vi nu har en vetenskapligt baserad forskning kring riskerna det medför ska fortsätta med det i samma utsträckning menar Gunnar Johansson.

- Ett sådant argument kan man lätt säga emot genom att vi inte levde så länge förr. Medellivslängden har ökat sedan man började göra mätningar på 1700-talet. Men nu när köttkonsumtionen ökar i Sverige, ökar inte vår medellivslängd längre. Tvärtom har vi fallit ner på skalan av medellivslängd.

Fria Tidningar har även sökt folkhälsominister Maria Larsson för en kommentar kring Världscancerfondens rapport men hennes pressekreterare Niclas Thorselius låter hälsa att det inte är hennes bord utan att hon främst sysslar med frågor som rör fetma.