Det första steget i Västra Götalandsregionens initiativ blir att erbjuda tio fler platser för allmäntjänstgöring, AT, inom det närmsta året mot de vanliga 130 platserna. Söktrycket på de AT-platser som finns är stort i hela landet. Enligt Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, är väntetiden i snitt nära fem månader mellan den teoretiska delen och tills dess att AT påbörjas.Väntetiden beror lite på vilken ort man söker sig till och konkurrensen om platserna är extra stor i storstäderna. För att lyckas få en tjänst på de största sjukhusen tillämpas dessutom principen om meriteringstid vilket innebär att hur länge och var man vikarierat räknas in som faktor i ansökan.

Enligt SYLF är det hela 96 procent av de som väntar på en AT-plats som jobbar som underläkare under tiden. Isabelle Cehlin är ordförande i SYLF:s Göteborgsavdelning och jobbade själv som underläkare i 1,5 år inom psykiatri och geriatrik i väntan på en AT-plats. Hon säger att det kan vara en bra erfarenhet men att tanken med utbildningen ändå är att man ska påbörja sin allmäntjänstgöring direkt efter studierna.– Det finns en viss tendens till att fylla ut schemarader med hjälp av underläkare. Man ska försäkra sig om bra handledning om man vikarierar innan AT, säger hon. Det finns alltid en risk att man blir utnyttjad när man är oerfaren och inte känner till sina rättigheter.Heidi Stensmyren, ordförande i SYLF, är mycket kritisk till hur verkligheten ser ut.– Jag anser att man borde gå direkt på AT-tjänst efter utbildningen. Det finns inget egenvärde i att vikariera som underläkare i väntan på AT. Man får inte tillgodogöra sig den tiden i specialiceringsutbildningen, säger hon. Dessa underläkare slängs ut på arbetsmarknaden.

Enligt socialstyrelsen krävs att ett AT-block är minst 18 månader. Heidi Stensmyren ställer sig även frågande till varför tre fjärdedelar av tjänsterna ligger på 21 månader när läkarbristen borde låta läkare gå klart sin utbildning så snart som möjligt. På några håll i landet har det dessutom dykt upp AT-block som är ännu längre och är inriktade på psykiatri eller allmänmedicin. Orsaken är att man ska styra underläkare till dessa specialiteter med stor läkarbrist, vilket Stensmyren tycker är fel.– AT ska ha en allmän inriktning, säger hon. Dessutom ska AT primärt inte användas till rekrytering. I stället borde landstingen jobba med att göra sina ST-block inom bristspecialiteter mer attraktiva, säger hon.Vidare menar Stensmyren att många landsting och regioner varit sena med att inventera behovet av läkare i området.– De har ansett att de haft koll på behovet, men vägen från pappret till verkligheten är ibland lång. De har inte sett den något krångliga vägen mellan studenter och färdiga läkare, säger Stensmyren.Att fler AT-platser tillkommer är positivt men Isabelle Cehlin ser att den generella läkarbristen kan ställa till med ytterligare problem då konkurrensen om handledning kan öka. Göteborgs Fria Tidning har tidigare skrivit om de dåliga utvärderingarna Borås sjukhus fått i AT-rankingen och där framhölls just bristfällig handledning som ett av problemen. Karin Engdahl (s), ordförande i regionens personalutskott, säger att man ska vara strategisk i fördelningen av de nya AT-platserna.– Vi tänker placera ut dessa platser där vi vet att handledningen är bra, säger hon.

Engdahl menar att de börjar med de grundläggande stegen för att motverka läkarbristen och att det är en satsning på lång sikt.I dag är behovet av specialistläkare som störst inom psykiatri och allmänmedicin, men Christina Berntsson som är ordförande i Göteborgs Läkareförening lägger till ortopedi på listan.– Vi ser fall som det i Uddevalla där man stängt medicinakuten om nätterna på grund av specialistbrist, säger hon. Konsekvenserna av för få läkare blir brister i tillgänglighet och att arbetsmiljön blir dålig. Dessutom finns en risk för stort övertidsuttag, påpekar hon.Christina Berntsson lägger till ytterligarare en faktor till dagens problematik och säger att satsningarna på fler AT-platser kanske inte är tillräckliga.– Det är svårt att säga. Nu rör sig arbetskraft över gränserna och aktörer utanför den offentliga sjukvården som läkemedelsbranschen lockar till sig folk, säger [email protected]