Kulturskolan bedriver i huvudsak kulturverksamhet för barn och unga mellan 6 och 22 år. Kurser i allt från bild och form till musik, teater och dans hålls i skolans regi i centrum, söder- och västerort. Men i budgeten för 2008 har finansborgarrådet Kristina Axén Olin ökat skolans intäktskrav med 2 miljoner kronor. Pengar som bland annat ska tas ut i form av höjda avgifter för eleverna tycker kulturförvaltningen. Till exempel ska terminsavgifterna för kurser i teater och bild höjas från dagens 250 kronor till 500 kronor, för dans från 250 kronor till 700 kronor och hyran av instrument ska dubbleras. Man vill även spara in på skolans uppsökande verksamhet som syftar till att nå barn även utanför innerstaden.

Men oppositionen är kritisk till förvaltningens förslag som de menar kan resultera i ökad segregation.
– Det här tror jag tyvärr kommer att innebära att många barn faller bort som inte har råd att söka sig till skolan, säger Ann Mari Engel (v), ledamot i Kulturnämnden där förslaget ska behandlas den 15 oktober.
– Det är ett led i en politik som ökar klasskillnaderna. Det här drabbar barn i familjer som redan har det svårt ekonomiskt med höjda taxor, höjd SL-kortsavgift och sänkt a-kassa. Här borde man verkligen värna om barnen istället för att skapa en högre tröskel för dem som inte har välutbildade föräldrar och en naturlig kulturvana.

Vänsterpartiet vill istället sänka avgifterna och har i sitt budgetförslag ökat skolans anslag med 10 miljoner kronor. Framförallt för att de ska kunna arbeta mer med uppsökande verksamhet ute på skolor. På sikt vill de att Kulturskolan i likhet med grundskolan ska vara helt avgiftsfri.
– Det är lätt att skära på kulturen om man ser det som grädde på moset istället för något mycket grundläggande. Det är det sämsta kulturpolitiska verktyget att höja avgifter eftersom långt ifrån alla tar del av kulturlivet i dag och det leder till att man utestänger ännu fler grupper, säger Ann Mari Engel.
– Det här visar att den borgerliga kulturpolitiken är elitistisk och satsar på institutionerna, innerstan och på dem som redan är inne i kulturlivet.

Kulturkolans rektor Hans Skoglund är emellertid inte särskilt oroad för att höjda avgifter kommer att leda till några allvarligare konsekvenser.
– En avgiftshöjning får ju alltid effekter på ett eller annat sätt. Men det är svårt att spekulera i dem. Jag föredrar att vänta och se innan man målar fan på väggen.
På flera håll i landet är redan liknande verksamheter som den Kulturskolan bedriver gratis för eleverna. Men Hans Skoglund kan inte riktigt se poängen med det.
– Det är lätt att populistiskt tycka att det skulle vara gratis för alla. Men även om det kan tyckas konstigt är det inte alltid det får de effekter man önskar, säger han.
– Det handlar inte bara om pengar utan om en djupare kulturell struktur. Om jag fick önska skulle jag gärna se att vi fick ökade resurser för att göra det vi gör ute på skolorna i förorterna i dag. Det är ett mer konkret sätt att arbeta för att få in alla grupper, även de rejält fattiga, på skolan.

Kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt menar att avgiftshöjningen motiveras av att avgifterna legat på samma nivå i tio år.
– Det ligger i skolans intresse att höja avgifterna så att de kan ta in fler elever och anställa fler lärare. I dag är köerna till Kulturskolan långa. Vår ambition är att nå så många som möjligt och därför lägger vi nivån på avgiften så att de allra flesta har råd.
Enligt förslaget ska familjer vars gemensamma inkomster totalt inte överstiger 17 000 kronor kunna ansöka om avgiftsnedsättning. Men att höjningen skulle kunna leda till att vissa grupper drar sig för att ens söka sig till skolan tror kulturborgarrådet inte.
– Jag hoppas inte det. Men skulle det visa sig bli så får vi väl utvärdera det då.