Ta hyresvärden som efter telefonkontakt erbjuder bostad, men som när kontraktet ska skrivas får syn på de karakteristiska romska kjolarna och ändrar sig då andra hyresgäster oroas över 'detta med tvättstugan'. Eller fastighetsägaren som fäller nedlåtande kommentarer om sambandet mellan en hyresgästs stora familj och etniska härkomst. Exemplen är tagna från autentiska fall av misstänkt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet som lämnats in för stämning i tingsrätten.

Antalet anmälningar om diskriminering på bostadsmarknaden ökar. I år har redan 43 anmälningar inkommit till DO, vilket kan jämföras med 60 stycken 2006. Sedan ett drygt halvår tillbaka genomför DO en omfattande granskning av aktörerna på bostadsmarknaden i tre svenska städer - Sundsvall, Göteborg och Malmö. Både privata och kommunala fastighetsbolag granskas. Särskilt intressant att titta på är rutinerna för hur bostäder förmedlas.

Naiti Del Sante, jurist vid DO, menar att man generellt kan säga att där det finns tydliga kösystem, där minskar också risken för diskriminering.
Kommunala bostadsförmedlingar tillämpar ofta ganska strikta kösystem, men några av dessa har börjat med mer komplicerade kriterier medan andra helt har lagt ner sina system. Hyresvärdarna har dessutom rätt att ställa egna krav på sina hyresgäster. Speciella krav på till exempel etnisk tillhörighet är dock inte tillåtna. Men till synes neutrala kriterier kan ändå missgynna vissa grupper.
- Om till exempel inkomstkraven är hårda kan det innebära en indirekt diskriminering eftersom individer inom vissa etniska grupper oftare än andra har låg inkomst, säger Naiti Del Sante.

På senare tid har även tjänster som tillhandahåller så kallade livsstilsbarometrar dykt upp på marknaden och används flitigt på vissa mäklarsajter. Där visas statistisk information om de boende i området, och allt från civilstatus och utbildningsnivå till konsumtionsmönster går att utläsa.
- Den typen av tjänster är i sig inte olagliga även om etnicitet skulle tas upp som parameter, men kan nog bidra till att befästa segregationen, menar Naiti Del Sante.
Men Mikael de Faire, marknadschef på Stockholmshem, landets näst största bostadsföretag, tror att tjänster av den typen mest påverkar bostadsrättsmarknaden.
- Vi varken kan eller vill styra vilka som bor hos oss på det sättet. Uppfyller man våra grundkriterier så är det sedan bara kötiden som styr, säger han.

Kriterierna hos Stockholmshem består i att ha en årsinkomst som motsvarar tre gånger årshyran, och då räknas till exempel även a-kassa och socialbidrag. Dessutom bör man inte ha tidigare betalningsanmärkningar som rör boende, eller blivit vräkt på grund av störande beteende.
- Men vissa hyresvärdar likställer ju inte socialbidrag med inkomst, så där kan ju ett visst urval ske, säger Mikael de Faire.
Huruvida det kan innebära en indirekt diskriminering utifrån etnisk tillhörighet har ännu inte prövats i domstol, och DO ser gärna att en sådan prövning kommer till stånd.

Den privata bovärden Stena Fastigheter AB, som förfogar över 24 000 lägenheter i främst Stockholm, Göteborg och Malmö, tillämpar inte kösystem och har heller inga strikta kriterier för vem som accepteras som hyresgäst. Att det innebär ett visst mått av godtycklighet är vd Christel Armstrong Darvik, medveten om.
- Det är svårt med strikta regler vid sådana här bedömningar eftersom det kräver en sammanvägning av många faktorer. Ett regelrätt kösystem skulle innebära en alldeles för stor apparat att upprätthålla, säger hon.