Tidigare har Fria Tidningar rapporterat om den utredning som påbörjades förra våren och som syftade till att undersöka de juridiska möjligheterna att tillgodose gömda flyktingbarns rätt till skolgång. En rättighet som FN:s barnkonvention slagit fast är något som ska gälla alla barn och som redan den förra regeringen ställde sig bakom.
Men när utredningen presenterades i slutet av maj lät inte kritiken vänta på sig. Vänsterpartiets talesman i flyktingfrågor, Kalle Larsson, kallade utredningen för en ren bluff och Anita Dorazio från Flykting- och asylkommittéernas riksråd anser att beslutet att inte lagstifta mot att polisen ska få gå in och verkställa avvisningar i skolan är rent främlingsfientligt.

Nu stämmer även Barnombudsmannen Lena Nyberg in i den kritik som framförts.
– Det jag framför allt är kritisk till är att man inte låter skolan få fungera som en frizon. Poängen med frizoner är att kunna ge de här barnen som redan lever under mycket svåra förhållanden en drägligare tillvaro, något som tillnärmelsevis kan liknas vid en vardaglig miljö, säger hon.
– Det är viktigt att barnen får gå i skolan också därför att man då snabbt kan uppmärksamma om de mår dåligt, om de får tillräckligt med stöd och hjälp och så vidare. Där är förskolan och skolan A och O. Men det förutsätter ju att polisen inte har rätt att gå in och verkställa avvisningar i skolan eller på dit- och hemvägen.

Ingela Perklev som lett utredningen har tidigare sagt till Fria Tidningar att frizoner inte finns någon annanstans och inte heller bör inrättas i skolan. Dessutom menar hon att det sällan händer att polis går in och verkställer en avvisning i skolan och att det därför inte behövs någon lagstiftning om det. Det håller Barnombudsmannen inte alls med om. Hon pekar på att Norge löst frågan på ett mycket bättre sätt genom att polisen fått anvisningar om att de inte ska gå in och hämta barn i skolan.
– Eftersom det i Sverige inte har kommit några sådana tydliga anvisningar om hur polisen ska agera är det bättre med ett förbud. Ett sådant skulle också medföra att man undviker flera svåra gränsdragningsproblem för när myndigheter kan ingripa. Om en avvisning hänger som ett ok över de gömda familjerna kommer inte barnen att kunna känna sig trygga i skolan. Det här är som att ta tre steg framåt och två bakåt, säger Lena Nyberg.

Migrationsminister Tobias Billström har inte haft tid att uttala sig i frågan men Johanna Sjö, politiskt sakkunnig på justitiedepartementet, säger att man har för avsikt att noggrant gå igenom utredningen innan man tar ställning till den.
– Förslaget ska nu remissbehandlas och först framemot hösten skulle jag tro att vi fått in alla svar från remissinstanserna och kan börja bearbeta ärendet. Innan dess kan vi inte uttala oss. Det är oerhört viktigt att först höra vad till exempel Barnombudsmannen och Rädda barnen har att säga i frågan eftersom de har andra infallsvinklar än utredningen, säger hon.