Strax före klockan 14 på onsdagen då Arbetsdomstolen, AD, offentliggjorde sin dom i målet mellan Veolia Transport (tidigare Connex) och den facklige förtroendemannen och tunnelbaneföraren Per Johansson står tunnelbanetrafiken i Gamla stan stilla. Perrongen fylls av poliser och väktare, larmet tjuter och strömmen är bruten. Någon har hamnat på spåren. En situation som är vardagsmat för tunnelbaneförarna i Stockholm. Om ett tåg i hög hastighet träffar en människokropp kan den ur säkerhetssynpunkt bristfälliga frontrutan krossas och förutom chocken riskerar då föraren att tillfogas fysiska skador.

Det är frågor om sådana så kallade framförhopp och flera andra arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor som Per Johansson i egenskap av facklig företrädare under flera år drev gentemot sin före detta arbetsgivare Veolia Transport. Den 29 september 2005 avskedades han. Skälet som då angavs var att han uppträtt illojalt mot företaget. Under förhandlingarna i AD i februari lät det annorlunda. Då fokuserade man mer på Per Johanssons person och det sätt varpå han framfört sin kritik mot företagets bristande säkerhetspolicy och syn på de anställda. På onsdagen kom domen i vilken AD helt valt att gå på Veolias linje – de hade rätt att sparka Per Johansson – och tilldömer facket att betala rättegångskostnader i storleksordningen 680 000 kronor.

– Det här liknar USA:s tillvägagångssätt vid invasionen av Irak. Den ursprungliga anledningen man angav var att Irak hade kärnvapen. När det inte höll var man tvungen att komma på något annat. Veolia ville bli av med Pelle och sa först att han agerade illojalt mot företaget. När det inte fungerade siktade man istället in sig på formen, fast det egentligen var innehållet i det han framförde som var obekvämt för företaget, säger Håkan Stokke, sekreterare i Seko klubb 119.

Torborg Chetkovich, vice vd på Veolia Transport, är mycket glad över AD:s dom även om hon anser att det inte finns några vinnare i ett sådant här fall då det alltid är svårt att avskeda en anställd.

Ni har sagt att ni avskedade Per Johansson för att han agerat illojalt mot er. Vad menar ni med det?

– Jag vill inte gå in på några detaljer. Det var ett komplicerat fall där illojaliteten mot företaget var en av bitarna. Vi gjorde en sammantagen bedömning och som jag tidigare sagt var det ett noga genomtänkt beslut att avskeda Per Johansson, även om det inte var ett lätt beslut att fatta.

Men det skäl ni först angav för avskedandet var illojalitet mot företaget?

– Jag vet inte vad du är ute och far efter. Och jag tycker inte att det är meningsfullt att gå in på det, säger Torborg Chetkovich.

Veolia stängde före avskedet av Per Johansson utan överläggning med Seko, vilket enligt klubben bryter mot kollektivavtalet. Men den uppfattningen har inte AD. Två av domstolens sju ledamöter var emellertid skiljaktiga. De anser att skäl för avsked inte förelåg, medan däremot en uppsägning hade haft en saklig grund, att fackliga företrädare har rätt att ge uttryck för frän kritik mot arbetsgivaren samt att Veolia gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott då de stängde av Johansson utan att kontakta klubben.

Att Arbetsmiljöverket upprepade gånger har påtalat svagheterna i Veolias säkerhets- och arbetsmiljöarbete, och att det därmed funnits fog för Per Johanssons hårda kritik, nämns inte med ett enda ord i den 45 sidor långa domen.
– AD har visat på sin avsaknad av kunskap om vad för slags bolag Veolia är. Ett företag med 370 000 anställda över hela världen och ett renommé av att vara öppet antifackliga. Man har en tradition av att attackera fackliga företrädare. Så har bland annat skett i Australien, England och Irland. AD har helt bortsett från att det funnits en långvarig konflikt mellan fack och företag i det här fallet, säger Per Johansson.

I domskälen till varför det var korrekt att avskeda Johansson står bland annat att han haft ett onyanserat språk och varit temperamentsfull vid flertalet förhandlingar med arbetsgivarparten.

– I grundlagen står det att man har rätt att uttrycka sig som allmogen. Man ska inte dömas för att man inte håller sig med samma språkbruk som en advokat, författare eller journalist, säger Per Johansson.

– Den här domen visar tydligt att vi fortfarande har ett klassamhälle där arbetare inte har någon talan eller några rättigheter utan bara ska hålla käften medan arbetsgivarsidan får bete sig hur som helst.

Han menar att det här oundvikligen resulterar i att det blir tuffare att bedriva lokalt fackligt arbete och att villkoren för arbetarna därmed kommer att försämras.

– Vi får räddare anställda medan arbetsgivarna kan flytta fram sina positioner på arbetsmarknaden.

Uppfattningen att det kommer att bli ett hårdare klimat ute på arbetsplatserna framöver och att de anställda blir allt räddare att hamna i onåd hos cheferna delas av Gunnar Woldén, tunnelbaneförare sedan 17 år och skyddsombud på bana två. Själv medger han att det inte känns särskilt tryggt att vara anställd av Veolia.

– Flera fackliga röster kommer att tystna efter det här. I dag lever vi i ett samhälle där var och en står sig själv närmast. Sorgligt nog, säger han.

– Den här domen är slutet för den svenska fackföreningsrörelsen. Man har skjutit det lokala fackliga arbetet i sank.

Gunnar Woldén vittnar även om att det kunnat gå mycket hetsigt till från Veolias sida vid förhandlingar. Att det skulle ha varit Per Johansson som skrikit högst eller kommit med grövst tillmälen är inte sant enligt honom.

– Arbetsgivaren har varit mest rabiat. Jag har suttit i förhandlingar där högre chefer bett mig hålla käften och kallat mig för facklig idiot.

Under hela processen mot Per Johansson har LO lyst med sin frånvaro. Inte någon gång har organisationen uttalat stöd för sin lokala företrädare.

– Facket har huggit lokala företrädare i ryggen även i tidigare fall, konstaterar Per Johansson. Att LO inte vågat ta ställning är bedrövligt. När man sitter med en miljon i lön, finansierad av medlemmarna, och inte ens kan uttala sig är det skandal.

Fria tidningar har erbjudit LO att bemöta kritiken men de har avböjt.

– Varken Wanja Lundby-Wedin eller Erland Olauson är beredda att uttala sig. De är inte insatta i fallet och vill inte lämna några kommentarer, säger Ulla Johansson, pressekreterare på LO.

European Works Councils däremot har meddelat att de ställer sig på Sekos sida och anser att domen är alarmerande, framför allt när det gäller angreppet på yttrandefriheten.

– Eftersom vi har ett stort internationellt stöd och domen är så sluten öppnar det möjligheter för att driva det här vidare i Europadomstolen, säger Håkan Stokke.