Inom ramen för City polismästardistrikts hatbrottsprojekt invigdes under tisdagen hatbrottsjouren, en satsning som syftar till att omedelbart ta tag i de fall där personer kränkts, diskriminerats eller misshandlats på grund av ursprung eller sexuell läggning. Bara under perioden 13 februari till 9 maj i år anmäldes 72 sådana brott i Stockholm city. Enbart i 38 av fallen har en gärningsman kunnat identifieras.
– Tanken är att vi ska arbeta mycket ute i gatu- och krogmiljöer där de flesta hatbrott begås. Fyra poliser kommer att vara engagerade i det här på heltid, det kanske tycks lite men man måste börja någonstans, säger projektsamordnare Catharina Anstett.
Närpolisstationerna på Kungsholmen, Maria, Katarina och Östermalm förses med kontaktpersoner till vilka man kan vända sig med frågor och råd kring hatbrott. Dessa samarbetar med andra myndigheter och framför allt med organisationer som företräder grupper där risken för att utsättas för hatbrott är mycket stor.
– Vi ska verkligen arbeta hårt med att öka medvetenheten kring den här frågan, säger Catharina Anstett

Länspolismästare Carin Götblad invigde hatbrottsjouren med en uttalad förhoppning om att stockholmspolisen ska gå i bräschen för att visa att det är oacceptabelt att de mänskliga rättigheterna kränks.
– Vi måste bli bättre på att driva ett progressivt arbete mot brott med främlingsfientligt, rasistiskt eller homofobiskt motiv och göra klart att vi icke accepterar detta, sa hon.
– Det här samhället ska kunna garantera alla människors lika värde och rättssäkerhet, och polisen är det första ledet i det arbetet. Vi ska arbeta både inåt med våra egna fördomar inom organisationen och utåt för att förändra människors attityder och värderingar.
På Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, välkomnar man polisens nya satsning. Förbundets ordförande Sören Andersson menar att ansträngningarna när det gäller att bekämpa hatbrott är av varierande kvalitet i olika delar av landet. Framför allt beror detta på bristande medvetenhet om brottens karaktär och bakomliggande motiv.
– Insatserna är väldigt skiftande. På en del håll fungerar det bra medan det på andra ställen sköts mycket undermåligt. I Kalmar till exempel fick en kille som blivit utsatt för ett hatbrott höra av polisen men är det nödvändigt att du ska se så uppenbart homosexuell ut?.
Trots det tycker Sören Andersson att arbetet går åt rätt håll. Han menar att Stockholmspolisen under senare år verkat ta allt allvarligare på brott där det kan finnas hatmotiv.
– I Stockholm märks det att det är något som polisen prioriterar. Länspolismästaren har lyft frågan vid ett flertal tillfällen och där ser man hur stor betydelse ledarskapet har, att det påverkar insatserna och medvetenheten, säger han.

Den 29 maj attackerades en av RFSL:s anställda av en man beväpnad med yxa. Mannen greps och förklarade att han planerat dådet i två veckor och att anledningen var att förbundet sponsrar bögar.
– Hatbrott sker alltid i ett sammanhang, det är inte en isolerad företeelse. Tankar som finns i samhället om att man kan värdera vissa grupper lägre är en grogrund. Yxmannen förra veckan har fått näring av tendenser runt omkring, säger Sören Andersson.
– Det är därför nödvändigt att förklara varför frågan är viktig, att det faktiskt handlar om alla människors likhet inför lagen. Man måste utbilda, utbilda, utbilda.

Cajsa Ojakangas, en av de fyra poliser som ska arbeta inom hatbrottsjouren är mycket förväntansfull inför sitt nya uppdrag.
– Vi fick en rivstart i och med det fruktansvärda som hände på RFSL förra veckan. Vi hoppas att den här satsningen ska öka anmälningsfrekvensen så att vi kan få ner mörkertalen.
Cajsa Ojakangas har arbetat som kriminalinspektör sedan 1993 framför allt med inriktning på diskriminerings- och traffickingbrott.
– Tidigare vid utredningar kring diskrimineringsbrott kunde man ofta jobba och jobba utan att det ledde någonstans. Utredningarna lades bara ner. Min förhoppning är att det här ska ge bättre resultat och sprida sig som ringar på vattnet ut i resten av samhället, säger hon.