Dubbla budskap om läraryrkets status
I regeringens budget finns målsättningen att höja lärarnas status och sedan i mars har löneförhandlingar pågått. Lärarna i Stockholm yrkar på en höjning på 3,5 procent. Men förra veckan avbröt arbetsköparen förhandlingarna genom att lägga vad Lärarnas riksförbund betraktar som ett skambud.
Inom ramen för det centrala avtalet har löneförhandlingar mellan lärare och arbetsköpare pågått sedan i mars. Lärarna yrkar på att deras löner ska följa andra gruppers på arbetsmarknaden. Men förra veckan bestämde sig arbetsköparparten för att avbryta förhandlingarna med ett bud som ligger långt under vad andra yrkesgrupper fått.
– Vi har fått beskedet att arbetsgivaren avser att avsluta förhandlingarna och komma med ett slutbud. Om vi inte accepterar det har de sagt att de kommer att lägga ut lönerna ensidigt, säger Lisbeth Wållberg, distriktsordförande för Lärarnas riksförbund i Stockholms stad.
– Arbetsgivarna har lagt väldigt låga bud, ibland så lågt som 1,5 procent. Vi har sett att andra grupper på arbetsmarknaden får en löneökning på 3,5 procent och det är de krav vi ställer. Men det verkar finnas ett tak på någonstans kring 2 till 2,5 procent som arbetsgivaren vägrar gå över.
Samtidigt som den borgerliga majoriteten säger sig vilja förbättra skolan och höja läraryrkets status har lärarkåren och övrig skolpersonal i nuläget fått de sämsta avtalen.
– Vi är ledsna och chockerade. Vi har tidigare fått mycket positiva signaler från Stockholms stad och i budgeten är det inskrivet att man har som målsättning att öka attraktionskraften på läraryrket. Det blir väldigt konstigt när vi samtidigt får det lägsta utfallet på hela arbetsmarknaden, säger Lisbeth Wållberg.
Hon anser att lärarnas löner över lag skulle behöva ett lyft. En genomsnittslön för en grundskolelärare i Stockholm är 26 500 kronor. Då ska man betänka att den genomsnittlige läraren är 47 år, har jobbat i 25 år och har en lång akademisk utbildning. Det nuvarande budet skulle innebära en ökning på drygt 500 kronor i månaden.
– Jag förstår inte alls hur det här går ihop. Och vi får inga ordentliga svar eller kommentarer från folkpartiet som tidigare varit ett väldigt lärarvänligt parti. Skolborgarrådet Lotta Edholm har vägrat att ens kommentera frågan.
Inte heller till SFT vill Lotta Edholm uttala sig utan låter via sin pressekreterare Andreas Åström hälsa att hon inte tycker sig ha något ansvar för lärarnas situation. Istället hänvisar hon till stadsdirektör Irené Svenonius som är den högsta tjänstemannen i Stockholm.
– Vi avböjer att kommentera. Vi har inte varit involverade i förhandlingarna utan det är Irené Svenonius som har varit det och som kan svara på frågorna, säger Andreas Åström.
Vid denna tidnings pressläggning har dessvärre inte heller Irené Svenonius gått att komma i kontakt med för en kommentar.
Lars Lindgren, ordförande i Sveriges skolledarförbunds Stockholmsdistrikt, är kritisk till den borgerliga majoritetens agerande.
– Det är anmärkningsvärt att man från Stockholms stads sida vill påtvinga skolledare, lärare och annan personal en löneökning för 2007 som ligger betydligt lägre än det som blivit standardavtal för i stort sett hela övriga arbetsmarknaden, säger han.
– Det är ett politiskt självmord, för hur falskt klingar det inte att den politiska ledningen säger sig vilja satsa på skolan men vägrar ge skolans personal en likvärdig lönehöjning som övriga anställda i staden.
Finansborgarrådet Kristina Axén Olin talar om skattesänkningar och Konjunkturinstitutet har visat att det finns samhällsekonomiskt utrymme för stora löneökningar. När det gäller kommuner, landsting och privata verksamheter ligger i stort sett alla slutna avtal på minst 10,2 procent. Något som tydligen inte ska gälla för lärarna i Stockholm.
– Det här kommer att få politiska konsekvenser genom att det tär på förtroendekapitalet. De stora förändringar inom skolan som initierats av den borgerliga majoriteten ska utföras av de personer som man utsätter för en uppenbar negativ särbehandling. Det bäddar inte för att de här förändringarna kommer att genomföras med någon större arbetsglädje, säger Lars Lindgren.
Eftersom nuvarande förhandlingar ligger inom det centrala avtalet är lärarna bundna av fredsplikt. Men Lisbeth Wållberg och Lars Lindgren utesluter inte att de kommer att ta till stridsåtgärder under nästa avtalsrörelse.
– Det är inte uteslutet att det kan bli konflikt framåt hösten. Vi har ett väldigt stort tryck från våra medlemmar. De vill ha en strejk, säger Lisbeth Wållberg.
