Tar fajt för jämställdhet
Föreningen Fajtclub vill vara ett forum som skapar ett ökat medvetande kring frågor som rör jämställdhet och få män att ta mer ansvar för dessa. Men trots den gamla klyschan Sverige – världens mest jämställda land är det inte helt problemfritt att bedriva aktivism för jämställdhet. Särskilt inte manlig sådan.
När pendeltåget stannar till i Flemingsberg töms det på människor som strömmar upp för stationsbyggnadens trånga rulltrappor. Här ligger Södertörns högskola, en av Sveriges modernaste högskolor som stoltserar med mångkultur, Ebba Witt-Brattström och tvärvetenskapliga utbildningar. Men denna samtida profil lever sällan kvar när man lämnar den akademiska föreläsningssalen. Ute i verkligheten går det fortfarande långsamt med jämställdhetsarbetet.
– Vi tröttnade på debatten som säger att Sverige går bra. Det finns stora jämställdhetsproblem och de måste belysas, säger Fredrik Bodin och Sam Espeland som varit med från start i jämställdhetsföreningen Fajtclub.
Killarna har tagit en paus från pluggandet och slagit sig ner på det så kallade Apberget mitt på Moas torg och framför högskolans ovalformade gula byggnad. Under deras jackor skymtar t-shirtar i stark orange färg där en hand boxar sig ur manstecknet ovanför texten: Fajtclub. Manlig aktivism för jämställdhet.
Samma namn och logga sitter uppsatt på affischpelare, bänkar och korridorväggar runt omkring på Södertörn. Jämställdhetsföreningen Fajtclub är både svår att missa och låta bli att reagera på.
– Idén till Fajtclub kom för ungefär ett år sedan när jag och Andreas läste Statsvetenskap. Vi var intresserade av feministiska frågor och teorier och kände att män verkligen måste börja ta mer ansvar för samhällsproblem, säger Fredrik Bodin.
Efter att först ha sökt efter andra jämställdhetsföreningar men hittat få, bestämde sig Andreas och Fredrik för att starta en egen på Södertörn. De hörde sig för bland vänner och Sam Espeland var en av dem som hoppade på idén. Med studentkåren till hjälp och efter många stadgar- och syftemöten bildades så föreningen våren 2006, under det macho-ironiserande namnet Fajtclub.
– Tanken är att Fajtclub ska verka som ett kunskapshöjande forum. En mötesplats för att diskutera och prata om jämställdhet, säger Fredrik Bodin.
– Det måste uppnås en större medvetenhet bland män i dessa frågor. Samhället är fortfarande väldigt fragmenterat och traditionellt, säger Sam Espeland och tillägger att det är allas ansvar att försöka ändra på det.
Matilda Lindquist som är en annan Fajtclub-medlem, har klättrat upp för Apberget och ansluter sig snabbt till samtalet. Hon menar att jämställdhetens största problem är myten om att Sverige är världens mest jämställda land.
– Jämställdhetsfrågan bör alltid exemplifieras så att det blir en samhällsfråga och något alla kan identifiera sig med. I dag finns inte ens en medvetenhet om att Sverige faktiskt inte är jämställt, säger hon.
Att skapa medvetande är Fajtclubs huvudsyfte och detta försöker man göra genom att främst rikta sig till män. I dag är få män engagerade i jämställdhetsfrågor och nidbilder om vad feminism innebär skrämmer ofta bort. Män är inte de diskriminerade och att förtryckarna arbetar för de förtryckta är en ovanlig situation. Det är där man måste arbeta som hårdast för en förändring menar Fajtclub.
– Vi måste rikta oss till män för de är svårast att engagera. Vetskapen saknas och tyvärr finns ofta en negativ syn på och uppfattning av jämställdhet. Vi försöker ha en lugn framtoning genom att inte använda för värdeladdade ord och hoppas att det är lättare att identifiera sig då, säger Fredrik Bodin.
Feministisk är därmed inget föreningen Fajtclub definierar sig som, men inte heller något de utesluter utan diskuterar ofta.
– Det finns delade meningar om feminism i föreningen, även om många är väldigt positiva. Men också bland dessa splittrar sig ju feminismen i olika inriktningar, säger Matilda Lindquist och tillägger att en förändrad attityd till feminism verkligen behövs.
– I och med medias tendenser att framställa feminism negativt, stöter termen just nu snarare bort än lockar. Det var läskigt hur Fi behandlades av media. Det blev nästan ett kvinnohat, fortsätter hon.
Någon särskild politisk ställning har föreningen inte heller tagit utan väljer att inte positionera sig alls och vara fortsatt politiskt obundna.
– Nu finns faktiskt aktiva med från alla de politiska partierna. Det fungerar bra för det är en samhällsfråga vi vill belysa, inte en politisk, säger Sam Espeland.
Att bedriva manlig aktivism för jämställdhet är dock svårt utan att trampa någon på tårna.
– Man tycks aldrig bli riktigt nöjd när killar engagerar sig. Vissa tycker att män ska hålla sig utanför vår kamp och jobba män för sig, kvinnor för sig. Andra fnyser istället åt det och tycker att det minsann passar att engagera sig nu när det är män som ordnat en förening, säger Matilda Lindquist.
De andra nickar men säger att de mest blivit positivt bemötta och visat att män faktiskt kan arbeta för jämställdhet. När Fajtclub startade var det sex medlemmar i styrelsen, varav alla var killar. I dag har föreningen 25 medlemmar och styrelsen har utökats till nio personer. Både kvinnor och män.
– Handlingar och aktiviteter i Fajtclub är till för alla och riktar sig absolut inte bara till män. Vi försöker involvera kvinnor i föreningen också, men fokus ligger på att engagera män eftersom det är där vi ser problemen, säger Fredrik Bodin.
Som studentförening är det svårt att få folk att engagera sig och särskilt i en stad som Stockholm utan något större studentliv. Vad som kan göras för jämställdheten är individuellt, men det Fajtclub främst gör är att synas bland studenterna och skapa medvetande, framhäver alla tre ännu en gång.
Genom sitt engagemang har föreningsmedlemmarna kommit varandra närmare och många umgås även privat.
– Ja, jag och en annan kille i föreningen satt och drack öl i går och diskuterade nya idéer fram till småtimmarna. Vänta ni bara, skrattar Matilda Lindquist.
De som är aktiva är väldigt aktiva och än så länge har både föreläsningar och utställningar anordnats. Just nu pågår förberedelserna inför en temadag om porr som arrangeras tillsammans med en annan studentförening, GaySHa.
– Grundidén var att ha en föreläsning om porr, men det finns så mycket som behövs diskuteras så det blir en hel dag istället, säger Sam Espeland.
Partipolitisk debatt, queer-feministisk postporn-konst, kända föreläsare och burlesk-stripp är några av de teman som kommer belysas under dagen.
– Den hålls här på Södertörn, men är öppen för alla, säger Fredrik Bodin.
Själv är han färdigpluggad om drygt ett år, men är säker på att Fajtclub kommer att leva vidare och att han själv fortsätter vara engagerad på något sätt. Det är frågor man inte kommer ifrån så länge Sverige – världens mest jämställda land fortsätter att vara icke-jämställt.
Mer information finner du på: www.fajtclub.org.
Temadag om Porr 25 april på Södertörns högskola.

