'Hårdare tag mot brottslingar hjälper inte'
Sänkt straffålder, hårdare straff för ungdomsbrottslingar och minskade förmåner för fångar är förslag som fått ökat stöd i Brasilien under de senaste veckorna. Landet är chockat av den brutala bilstöld som ledde till en sexårig pojkes död. Men dessa åtgärder kommer inte att hjälpa, varnar människorättsorganisationer.
Joao Helio Fernández släpades till döds efter en bil den 7 februari, då biltjuvarna inte lät hans mamma hjälpa honom ur ett ihoptrasslat säkerhetsbälte. I sju kilometer hängde pojken ut från bilen, medan människorna på Rio de Janeiros gator och i förbipasserande bilar skrek åt chauffören att stanna utan resultat.
Efter Joao Helio Fernández grymma död har tusentals Riobor hållit protester och krävt hårdare tag mot brottslingar. Uttalanden till stöd för dödsstraff har hörts, men det mest populära förslaget är att sänka straffåldern från 18 till 16 år. En av personerna som misstänks för bilstölden och mordet på pojken är 16 år, medan de övriga är vuxna.
De som förespråkar sänkt straffålder menar att tonåringar inte drar sig för att begå allvarliga brott, eftersom de vet att de maximalt kan dömas till tre år på ungdomsvårdsanstalt. Detta är orsaken till att minderåriga i så stor utsträckning rekryteras till organiserad brottslighet, och också till att unga tar på sig skulden för mord som har begåtts av vuxna, anser de.
Men Ivonio Barros Nunes som samordnar nätverket Nationellt forum för människorättsgrupper, FENDH, säger att sänkt straffålder inte kommer att stävja ungdomsbrottsligheten.
- Den här debatten är på väg åt helt fel håll, säger han. Att införa hårdare straff skulle inte förändra mycket i ett land där i praktiken straffrihet råder, menar han. Undersökningar har visat att bara åtta procent av de brott som begås i huvudstaden utreds, och att en ännu lägre andel leder till fällande domar.
Men de brutala brott som har blivit vanliga i Brasiliens större städer har eldat på kraven på hårdare tag och på torsdagen röstade den brasilianska deputeradekammaren för ett lagförslag som, om det går igenom, kommer att dubbla straffen för dem som döms för anstiftning av ungdomsbrott.
Och i senaten har människorättskommissionen godkänt ett förslag som ska öka fängelsestraffen med mellan fyra och 15 år för vuxna som begår brott tillsammans med barn eller ungdomar.
Lagändringarna är än så länge bara förslag, men visar ändå på att lagstiftarna skyndsamt har reagerat på allmänhetens rop på hårdare straff.
Många politiska ledare och juridiska experter, däribland Högsta domstolens ordförande Ellen Gracie, har varnat för att det inte är en god idé att fatta beslut om den här typen av lagändringar i stundens hetta.
Straffåldern, exempelvis, är inskriven i landets grundlag och därmed lika stadfäst som förbudet mot dödsstraff, menar vissa experter. Sådana ändringar kan inte göras utan konstitutionsförändringar, vilket skulle kräva att 60 procent i kongressens båda kammare röstade ja till förslaget.
Människorättsrörelsen i landet försöker nu skifta fokus på debatten och efterlyser 'ett forum för att stoppa våldet och stärka fredskulturen' för att diskutera effektiva sätt att bekämpa brottslighet utan att falla till föga för hämndkänslor.
FENDH:s Ivonio Barros Nunes säger att rörelsen gärna ser att Brasilien skapar ett ombudsmannasystem, i likhet med de som finns
i Argentina, Colombia och andra latinamerikanska länder.
Dessa myndighetspersoner skulle arbeta tillsammans med lokala kommittéer i de brasilianska samhällena och fungera som försvarare av de mänskliga rättigheterna, samt medla i konflikter och granska polisen.
En sådan åtgärd skulle kunna reducera brottsligheten, om än mer effektivt i mindre samhällen än i de stora städerna, som är mindre känsliga för närmiljöinsatser, tror Nunes.
- Alla undersökningar visar att det är avgörande att medborgarna kan övervaka polisens arbete om våldet ska minska, säger han.