Folkpartiets mediepolitik missar målet
Denna tidning och kooperativet Fria Tidningar som ger ut den är helt beroende av presstödet. Den dag presstödet läggs ner, den dagen läggs även Fria Tidningar ned. Vi är alltså en tydlig part i målet när det gäller den debatt som folkpartiet nu dragit igång om pressstödet.
Ändå måste det erkännas: presstödet är synnerligen problematiskt. Det är svårt att försvara ett system som i grunden bygger på en statlig styrning av media. Ett system där staten lägger sig i priser, rabatter, omfång, utgivningstakt, delande av material mellan tidningar, vad som är nyhetsmaterial, hur tidningar får slås ihop respektive delas upp och så vidare.
Därmed inte sagt att folkpartiet är på rätt väg, nej snarare tvärtom. När folkpartiet vill ta bort presstödet handlar det inte om att avskaffa den statliga styrningen, utan tvärtom att förstärka den. Att subventionera reklamtidningar är minst lika mycket, om inte mer, en styrning av media. Och det är dessutom en styrning som förstärker kapitalet och kommersialismen, istället för ett bidrag som försöker vara en motvikt till den.
Än värre blir det när folkpartiet vill införa så kallade kvalitetsfonder för etermedia. Här blandas gynnande av kapitalismen med gammal god östdiktatur. Här ska de upplysta, det vill säga de som staten tycker har rätt åsikter, få bestämma vad som är god kvalitet och vilka som därmed ska få del av statens pengar. Är det någon som tror att regimkritisk media kommer att få ta del av de pengarna?
Detta kryddas sedan med en rikstäckande privat radiokanal och med förslaget att det lediga frekvensutrymmet i huvudsak bör erbjudas till högstbjudande. Radion ska alltså få sin egen TV4, plankapitalismens flaggskepp på mediamarknaden, och de allra största medieaktörena därmed ännu ett unikt forum att sprida sin världsbild i. Och även i de 'lokala' kanalerna blir det de med störst kapital på fickan som får breda ut sig. Är det någon som tror att det kommer att bidra till större mångfald och frihet inom media?
Nej, folkpartiets medieapolitik är uppenbarligen inte ett försök att minska det statliga styrandet av media, utan bara ett sätt att slå undan benen på de få kritiska röster som finns. Och ett sätt att ytterligare förstärka mediekoncentrationen. Det finns all anledning att diskutera presstödet och hur media kan göras fri från såväl staten som kapitalet. Men avskaffandet av presstödet, liksom så många andra styrande bidrag, måste gå hand i hand med ett mer solidariskt och villkorslöst fördelande av de resurser som vi har i samhället och på jorden.
Fri media kräver helt enkelt inte bara ett avskaffande av presstödet och andra statliga subventioner, utan även ett avskaffande av kapitalismen. Därför är också folkpartiet i grund och botten emot fri media, vilket tyvärr märks alltför tydligt i deras förslag.
