De så kallade rekoringarna, där lokala producenter säljer mat till privatpersoner genom Facebook, har vuxit snabbt i Sverige det senaste året och finns i dag på ett femtiotal platser. Rörelsen började som ett gräsrotsinitiativ i Finland, och har sedan spridits i Sverige bland annat genom grundaren Thomas Snellman. Nu ska Jordbruksverket upprätta en stödfunktion för rekoringarna, som framför allt ska hjälpa nya ringar att komma igång.

– Jag träffade Thomas Snellman i Finland förra året, och han berättade vilket fantastiskt arbete som görs av frivilliga krafter i rekoringarna, särskilt när det gäller uppstartsfasen. Ur det föddes tanken på en stödfunktion, säger Camilla Bender Larson som är landsbygdsutvecklare på Jordbruksverket.

Genom pengar från Landsbygdsprogrammet ska Jordbruksverket bekosta ett tvåårigt projekt som drivs av en projektledare på Hushållningssällskapet.

– Det passar bra att det blev Hushållningssällskapet eftersom de var med och stöttade den första rekoringen som drog i gång i Grästorp.

Tanken är att projektledaren från och med december ska hjälpa till att sprida rekoringar till nya orter. Det kan bland annat handla om att kalla till informationsmöten och berätta hur ringarna fungerar. Där kommer även administratörer för befintliga grupper att finnas på plats och berätta hur de arbetar.

– Stödfunktionen kan bli en avlastning för Thomas Snellman men även för befintligt grupper som i dag får många samtal med frågor om hur ringarna fungerar.

Jordbruksverkets initiativ har dock fått kritik från några befintliga administratörer som jobbar med rekoringarna.

– Dels kom Jordbruksverket in sent i processen, när det redan har hunnit hända mycket, och dels har viss information kunnat tolkas som att Jordbruksverket ska komma in och ta över. Men jag har aldrig upplevt att det är intentionen, utan att man har velat göra något bra, säger Oskar Lorentzon som är administratör för Rekoring Borås, och även engagerad i att informera om och starta nya rekoringar.

Han menar att stödfunktionen kan bli något positivt om projektpengarna används till rätt saker, som att skapa lättillgänglig information och underlätta för konsumentadministratörer att hitta regelverk kring till exempel livsmedelsförsäljning eller kassalagen.

– Reko har byggts med ideella krafter, och har haft en fantastisk utveckling, men det känns som att i längden behöver inte allt drivas ideellt. Stödfunktionen kan förenkla arbetet för dem som redan driver ringar, genom att de inte behöver lägga så mycket kraft på att hjälpa andra att starta nya ringar på nya orter.

Camilla Bender Larson är medveten om kritiken och tror att den delvis beror på att det gick ut missvisande information om stödfunktionen från början. Hon säger att Jordbruksverket inte är intresserat av att hindra gräsrotsinitiativet, om folk vill starta grupper på egen hand är det jättebra menar hon.

– Folk är rädda för myndighetskontroll och missuppfattade vad vi vill göra. Det handlar om att vi kan skynda på och förenkla processerna för att starta rekoringar, inte att vi ska gå in och styra upp eller sätta regler som en del har trott.

Albin Ponnert är initiativtagare till plattformen Local food nodes, som utvecklar stödfunktioner för organisering av lokala utlämningsplatser sedan drygt två år tillbaka, som ett ideellt idéburet projekt. Han tycker att stödfunktioner som sådana är bra, men har full förståelse för varför administratörer av rekoringar har reagerat.

– Det blir ju självklart ett problem när det upphandlas avlönade timmar i en extern organisation, som plötsligt ska åka runt och berätta för andra vad och hur de ska göra på gräsrotsnivå, som de redan gör för egen maskin. På ett drygt år har det skapats uppåt 80 utlämningsplatser runt om i Sverige, både reko och andra, utan extern finansiell inblandning. Klart att den här upphandlingen provocerar ordentligt mot den bakgrunden.

Han har även invändningar mot att Jordbruksverket har valt att rikta stödfunktionen endast mot rekoringarna.

– Det finns många lokala utlämningsställen som heter något annat än reko. Att bara stötta rekoringar gör att folk tvingas in i ett koncept och nekas ta del av det bredare arbetet som pågår över hela landet i frågan. Att dessutom som myndighet ensidigt gå in och subventionera trafik till en sajt som Facebook utan att ge folk alternativ är ju minst sagt olämpligt, inte minst med tanke på hur samtalen runt monopolisering av internet av ett fåtal techbolag börjar bli ett allt mer uppmärksammat problem världen över.

Enligt Camilla Bender Larson kan det bli aktuellt med stöd för andra typer av matutlämning i framtiden.

– Vi såg ett tydligt behov hos rekoringarna, men det finns mer pengar att utlysa. Så länge det främjar korta livsmedelskedjor och utveckling på landsbygden så kan vi stötta det.