Fria Tidningen

Krönika: Renässans för Big Star

Big Stars 3rd är en skiva värd att återvända till, skriver Tobias Magnusson.

Ibland uppstår en speciell magi mellan låtskrivare. Musikhistorien är fylld av goda exempel: Lennon/McCartney, Jagger/Richards, King/Goffin, Barry/ Greenwich, för att räkna upp några av de mest bekanta.

Låtskrivargenierna Alex Chilton och Chris Bell från ljuvliga powerpop-bandet Big Star borde räknas dit.

Många fans till gruppen har redan gjort vad de kunnat för att uppmärksamma Big Star. Yo La Tengo, R.E.M, Teenage Fanclub, The Posies och The dB's har nämnt Big Star i varenda intervju de gjort sedan 80-talets början medan Paul Westerberg valde att skriva hyllningslåten Alex Chilton, ett av spåren på The Replacements album Pleased to Meet Me (1987).

”I never travel far, without a little Big Star” sjunger Westerberg. Så sant. På frågan vilken skiva tar du med dig till en öde ö blir mitt tveklösa svar: 3rd av Big Star.

Det är en skiva som länge fått finna sig i att stå i skuggan av debuten #1 Record och efterföljande Radio City, men som med tiden fått en mytologisk aura jämförbar med den kring Beach Boys Pet Sounds.

Likt Brian Wilson var Alex Chilton en man som brottades med drogproblem och psykisk ohälsa, vilket gjorde avtryck på musik han skapade. Den skeva ljudbilden som präglar 3rd är underlig och ljuvlig på samma gång.

Störande tycker andra. När producenten Jim Dickinson försökte sälja in albumet mötte han enbart negativa reaktioner. ”This record makes me feel very uncomfortable”, lär Atlanticbossen Jerry Waxler ha sagt efter en lyssning medan Warnerkollegan Lenny Waronker jämförde Big Stars musik med tortyr: ” I don't have to listen to that again, do I?”

Missförstådda då, geniförklarade i dag. Albumet, som fick vänta fyra år på att bli utgivet, hyllas i dag som ett mästerverk. I sin stora satsning på att återaktualisera Big Star har skivbolaget Omnivore ge ut skivtrilogin Complete Third innehållande allt studiomaterial som hittats från året 1974 då de kaotiska inspelningarna ägde rum i den kända Ardent-studion i Memphis.

Alex Chilton och låtskrivarpartnern Chris Bell gick skilda vägar efter 3rd. Efter uppbrottet arbetade Chris Bell på en soloskiva, I'm The Cosmos, som kom att släppas postumt efter att Bell tragiskt förolyckats i en bilolycka.

Alex Chilton fortsatte även han som soloartist och fortsatte att skriva underbart märklig popmusik, som han själv tyckte var bra mycket bättre än allt han gjort med Big Star. I en intervju från 1992 konstaterade han: ”Folk säger att Big Star gjorde några av de bästa rockplattorna någonsin. Jag säger att de har fel”.

Ödmjuk eller fortfarande galen? Lyssna på återaktualiserade 3rd och fortsätt med I'm The Cosmos, som även den står på tur att släppas på nytt. I samband med det släppet kommer även boken There Was A Light: The Cosmic History of Big Star Founder Chris Bell skriven av Rich Tupica.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

Feministisk sf-klassiker blir musik

Hur låter en bok? Kompositören Erik Dahl ger svaret då han stiger in i Ursula Le Guins litterära universum för att tolka klassikern Mörkrets vänstra hand.

Fria Tidningen

Solidaritetsorkester med hopp om framtiden

Christopher Ali Solidarity Quartet är svåra att sätta fingret på. Muslimsk mystik, ökenblues och svenskt vemod är några av inslagen på debutalbumet To Those Who Walked Before Us.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu