• Tidigare i år genomfördes en lagändring som väntas öka antalet sprutbyten i landet. Det innebär att personer som injicerar narkotika kan hämta rena sprutor för att minska spridningen av sjukdomar.
Fria Tidningen

Kan dö i väntan på utredning

Regeringen vill snabbutreda en lagändring så att en nässpray som häver överdoser kan delas ut till missbrukare och anhöriga – för att rädda liv. Men utredningen ska vara klar först i december.

– Risken är att fler kommer att dö i väntan på en utredning, säger forskaren Torkel Richert.

Sverige sticker ut i Europa som ett land med hög narkotikadödlighet. Utdelning av en nässpray som häver överdoser skulle kunna rädda många liv men statlig byråkrati sätter i dag stopp för det. Tidigare i år avslog Läkemedelsverket två ansökningar från landstingen i Stockholm och Skåne om att dela ut nässprayen Naloxon till personer som missbrukar narkotika och deras anhöriga. Sprayen är helt ofarlig att använda och kan inte missbrukas och i Danmark och Norge bedrivs sedan flera år tillbaka sådan försöksverksamhet. I Sverige däremot är det inte förenligt med läkemedelslagstiftningen. Därför gav sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) nyligen ansvariga myndigheter i uppdrag att utreda möjligheten att göra läkemedlet tillgängligt utanför hälso- och sjukvården.

– Den narkotikarelaterade dödligheten är en prioriterad fråga för regeringen. Min förhoppning är att det uppdrag vi nu ger till myndigheterna ska öka tillgängligheten till Nalo-xon och på så sätt rädda liv, säger Gabriel Wikström.

Detta välkomnas av Torkel Richert, forskare på Malmö högskola, som bland annat studerar narkotikadödlighet. I sin forskning har han intervjuat många personer som missbrukar narkotika om deras livsvillkor och om tillgången till behandling. I den nyutkomna antologin Dogmer som dödar – vägval för svensk narkotikapolitik (Verbal förlag) föreslår han olika insatser och strategier som skulle kunna minska överdoserna av opioider. Han säger att Sveriges långa historia av restriktiv narkotikapolitik – där alla varit enade om att göra det så svårt som möjligt för missbrukare – har skapat ett motstånd mot skadebegränsande insatser.

– Men jag tycker att det har förändrats bara de senaste tio åren. Man börjar blicka mer mot Europa och andra delar av världen där man har en mer human narkotikapolitik som bygger på mänskliga rättigheter och skadebegränsning.

Tidigare i år genomförde regeringen en lagändring som tar bort kommunernas möjlighet att stoppa sprutbytesprogram. Istället är det landstingen som får besluta om sprutbyte vilket väntas öppna för sådan verksamhet i hela landet. Det innebär att personer som injicerar narkotika kan hämta rena sprutor för att minska spridningen av hiv och hepatit B och C. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för hur den höga narkotikadödligheten ska minska, som ska presenteras i slutet av april. Och så har regeringen nu alltså öppnat för att utreda utdelning av nässprayen Naloxon.

Men den utredningen ska presenteras först den 31 december 2017. Torkel Richert tycker att det är för lång tid.

– Det är en ganska okontroversiell fråga eftersom preparatet inte är farligt eller beroendeframkallande. Det är bara rättsliga och byråkratiska hinder som sätter stopp. Det dör personer varje år i överdoser, jag tror inte vi kan rädda alla men kan vi bara rädda ett liv så är det värt det. Risken är att fler kommer att dö i väntan på en utredning, säger Torkel Richert.

Han tycker också att vi måste börja diskutera andra skadebegränsande insatser som att erbjuda personer att injicera narkotika under översyn av medicinsk personal. Så kallade injektionsrum som också finns i Norge och Danmark. Viktigt är också att ytterligare bygga ut och förbättra underhållsbehandlin-gen av opiatberoende. Ett annat problem är att många inte vågar ringa larmcentralen när någon tar en överdos på grund av rädsla för att åka dit för narkotikainnehav. I USA finns en undantagslag som innebär att personer som larmar räddningstjänsten om en annan persons liv är i fara inte kan straffas för innehav för eget bruk, som Torkel Richert tycker är intressant. Men han upplever att frågan om att avskaffa eller ändra lagen kring kriminalisering av eget bruk fortfarande är ganska kontroversiell. Ett mer realistiskt alternativ, på kort sikt, är att polisen ändrar sina rutiner och helt enkelt inte åker ut på överdosfall, menar han.

Det största problemet är om man fortsätter fokusera på en insats i taget – vilket har lett till att Sverige har så många narkotikarelaterade dödsfall, säger Torkel Richert.

– Jag tror att det behövs många typer av skadebegränsande insatser men det behövs också socialpolitiska insatser: att se till att nå personer med begynnande drogproblem, att minska den sociala utsattheten och öka möjligheten till inkludering och meningsfull sysselsättning. Ibland stirrar vi oss blinda på enskilda saker men det behövs en övergripande strategi med många insatser på olika nivåer för att minska narkotikadödligheten.

Fakta: 

Fler dör i överdoser:

Narkotikadödligheten bland vuxna i Sverige låg år 2014 på 92,9 dödsfall per miljon invånare – vilket är fyra gånger högre än genomsnittet i Europa. Den höga narkotikadödligheten tros bero på att många injicerar droger i Sverige. Heroin eller andra opiater förekommer vid de flesta dödliga överdoser.År 2014 inträffade 609 narkotikarelaterade dödsfall, vilket är en stor ökning jämfört med 460 fall år 2013. Denna uppåtgående trend har pågått sedan 2003.

Källa: EU:s narkotikabyrå EMCDAA

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu