Jag förstår inte hur ni orkar!” får man höra nu och då från människor som kommer förbi eller hör om hur vi lever. Visst kan det vara slitsamt att hålla på med självhushållning ibland, men på ett bra sätt. Efter en hel dag av djur, odling och projekt är man ibland tömd på energi, men även full av belåtenhet. Nöjd över vad man har åstadkommit.

Här på gården ser man tydligt när något blir gjort och varför saker och ting ska göras. Jag uppskattar verkligen det här enkla livet. Det är enkelt på det sättet att det är självklart vad det går ut på. Man behöver aldrig fråga sig vad fasen man håller på med. Det handlar rätt och slätt om att överleva på ett så trevligt sätt som möjligt.

I går kväll när jag stod och rörde i äppelmoset lyssnade jag på en radiodokumentär. En man berättade om hur han trodde att alla på något vis vill ha ett liv som är meningsfullt, begripligt och hanterbart.

De där orden fastnade i mig. Jag tror precis som han att dessa tre ord är nycklar till ett bra liv. Tyvärr tror jag att det är många människor som inte riktigt känner så i dagens samhälle. Man känner sig kanske ganska vilsen i en stor värld där man liksom tappar bort sig själv bland alla val och möjligheter och måsten. Det är liksom svårt att se att det man gör har någon egentlig betydelse.

Jag njuter av att få vara en del av en levande gård. Jag njuter av att hämta min ko i hagen när hon ska mjölkas, jag älskar att jobba med hästarna och känna den fantastiska känslan av att samarbeta med ett så stort och vackert djur.

Jag tycker om att fylla jordkällaren med mat som ska räcka hela vintern eller stapla ved. Det fyller mig med liv. Att stöta på nya problem och hitta lösningar gör att man ständigt växer och utvecklas. Man känner sig meningsfull. Man förstår sin värld och lär sig hantera den bättre för var dag.

Jag ser inte vårt liv som självhushållare som någon uppoffring, utan snarare som en befrielse. Vi jobbar lite utanför gården för att få in pengar och vara en del av ett större sammanhang. Vi klarar oss bra på att jobba halvtid eftersom gården ger oss det mesta vi behöver och på så vis får vi tid och ork till det vi brinner för.

Så när jag tänker på folk som jobbar heltid, har lång resväg och måste släpa hem både potatis och mjölk från affären får jag lust att utbrista ”Jag förstår inte hur ni orkar!”.