Krönika


Martin Hultman
Landets Fria

Kan män vara omställare?

Precis som inom alla andra politikområden kräver det lite extra av män eftersom den dominerande manligheten är destruktiv mot oss själva och vår planet, skriver Martin Hultman.

Ibland kan det i debatten om miljö- och klimatfrågor låta som om män är upphov till all världens olycka och om vi bara lät kvinnor styra världen så skulle allt bli bättre. Den forskning som finns visar faktiskt att så är fallet. En bild som kvantitativ genusforskning ger är att män som grupp utövar en betydligt större negativ miljöpåverkan än vad kvinnor som grupp gör. Vita, medelålders och rika medelklassmän är särskilt skyldiga: de reser mest, äter mycket kött och tillbringar sina liv i olika energislukande byggnader. Samtidigt är det samma kategori av vad jag i min forskning kallar industrimoderna eller ekomoderna män som leder klimatförhandlingar, agerar toppchefer i globala resursslukande företag och sitter på makten att formulera lösningar på miljöproblemen. En sådan situation borde ge upphov till ifrågasättande och granskas mer noga.

En annan form av genusforskning visar på det problematiska i att enbart utgå från kön som förklarande variabel när det gäller den negativa miljöpåverkan hos män. Ett intersektionellt förhållningssätt har blivit allt mer självklart i analysen av våra genus vilket tar hänsyn till levda erfarenheter av att vara flerdimensionella människor. Kroppar och identiteter hänger samman med större värderingssammanhang vilket kan beskrivas med begreppet maskuliniteter. Industrimoderna maskuliniteter kan i dag kopplas till förnekelse av klimatvetenskapen och ett fasthållande vid det destruktiva industrimoderna samhället i form av nya motorvägar och kolgruvor. Ekomodern maskulinitet menar forskningen dominerar samhället i dag. Det är en form som marginaliserar konfliktdimensionen och förordar emissionslösningar på bekostnad av systemförändringar. Här syns personer som erkänner utmaningarna på miljöområdet men samtidigt förordar storskaliga och/eller ”end-of-pipe” lösningar, så som till exempel miljöbilar eller koldioxidlagring. Arnold Schwarzenegger är ett exempel och Johan Rockström befinner sig också här även om han på senare tid pratat mer och mer omställning.

Med den ekologiska miljörörelsen som gestaltades i början av 1970-talet skapades också en form av ekologisk maskulinitet som ett tydligt alternativ. I dag ser vi den uttryckligen bland annat i klimatdebatten men också inom andra politikområden där män medskapar en manlighet som har större inslag av inkännande, omhändertagande, reflexion, relationsfokus, solidaritet med människor och djur samt omtanke i kontrast med de andra två maskulinitetsformerna. Viljan till förändring finns och syns inte minst i sammanhang som Realskonferensen i Järna förra året och inom organisationer som Föräldravrålet, Push samt Fältbiologerna.

Självklart kan män vara omställare! Men precis som inom alla andra politikområden kräver det lite extra av män eftersom den dominerande manligheten är destruktiv mot oss själva och vår planet. Det finns dock många förebilder att ta efter som i dag uppför ekologiska maskuliniteter. Lär av dem och sprid deras exempel så kommer vi vidare.

Fakta: 

Martin Hultman är tvärvetenskaplig docent som ställer om.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu