Sex utmaningar för FN:s säkerhetsråd
Innan årsskiftet lyckades FN:s säkerhetsråd enas om två historiska beslut om vapenvila i Syrien och ett fördömande av israeliska bosättningar. Bara timmar senare bröts vapenvilan och Donald Trump förklarade krig mot FN. När Sverige nu tar plats i världens mest inflytelserika förhandlingsrum är det osäkert vilken roll rådet kommer spela i framtiden men det som är säkert är att de utmaningar som rådet står inför inte kommer att försvinna av sig själva.
Kriget i Syrien
Inbördeskriget i Syrien är snart inne på sitt sjunde år och över 300 000 människor beräknas ha dött sedan kriget inleddes. Senast den 31 december ställde sig samtliga medlemsländer i FN:s säkerhetsråd bakom en vapenvila som förhandlats fram av Ryssland och Turkiet men bara timmar senare bröts vapenvilan. I avtalet ingick att nya förhandlingar om vapenvila ska hållas i mitten av januari men en lösning på konflikten ser ut att vara långt bort.
Fredsprocessen i Mellanöstern
Annons
Säkerhetsrådet antog under december en historisk resolution som fördömde israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark. Vid liknande omröstningar har USA tidigare lagt in sitt veto men i detta fall valde USA:s avgående president Barrack Obama istället att lägga ner sin röst. Donald Trump som tillträder den 20 januari försökte in i det sista stoppa omröstningen. Kort därefter skrev han på Twitter att Israel ska ”hålla ut” och att han inte tänker låta Israel behandlas respektlöst. På fredag tillträder han som president och har då möjlighet att stoppa alla förslag i rådet om han vill, eftersom USA har vetorätt.
Upptrappad konflikt i Jemen
Sedan mars 2015 har konflikten mellan huthirebeller och de statliga myndigheterna eskalerat efter en allt större inblandning av internationella parter. FN har formulerat en fredsplan med sju punkter och en vapenvila förhandlas samtidigt som striderna fortsatt i oförändrad styrka. Totalt har över 7 000 människor dödats sedan mars förra året.
Irans kärnenergiprogram
Efter nästan tio års förhandlingar slöt världens ledande länder i juli 2015 ett avtal som innebär att Iran ska minska andelen anrikat uran, ha färre reaktorer och också öppna upp sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer i utbyte mot lättnader i sanktionerna mot landet. Efter att Internationella atomenergiorganet (IAEA) i början av 2016 kunde slå fast att Iran uppfyller villkoren i avtalet lyftes en del av sanktionerna. Men avtalet har setts som kontroversiellt av bland annat Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. USA:s tillträdande president Donald Trump har hotat med att riva upp det och Iran väljer ny president i maj.
Upptrappad konflikt i Mali
I december 2016 revs fredsavtalet som ett år tidigare kommit till stånd mellan Malis största rebellgrupp, den tuaregledda alliansen CMA, och regeringen i det västafrikanska landet. Anledningen ska vara försenade reformer och att våldet har ökat. FN:s styrka, Minusma, ansvarar för säkerheten i Mali, och frågan om insatsen väntas komma upp på agendan den närmsta månaden. Sverige bidrar med en trupp på 250 personer till FN-styrkan.
Övergreppen i Centralafrikanska republiken
Nyligen blev det klart att de sex franska soldater som anklagats för sexuella övergrepp mot barn i Centralafrikanska republiken inte kommer att åtalas för att det saknas bevis. Det var svensken Anders Kompass som första gången slog larm om anklagelserna om övergrepp av fredsstyrkan år 2014. Sedan dess har flera avslöjanden om övergrepp av FN-styrkor i landet kommit fram som skakat förtroendet för FN. Margot Wallström (S) lyfter fram skandalen och kravet på nolltolerans mot sexuella övergrepp av FN-personal som ett prioriterat område för Sverige under ordförandeskapet i rådet.