Lantbrukare gör nytta för miljön
När det kommer till ekosystemtjänster har de svenska lantbrukarna en unik roll som inte så många känner till, skriver Inger Pehrson, samordnare Landsbygdsnätverket.
Anmälan av miljöfarlig verksamhet. Så lyder överskriften på blanketterna som lantbrukarna använder när de kommunicerar med kommunen, oavsett om det gäller anläggning av våtmark, byggnation av biogasanläggning eller något annat som är positivt för miljön. Tänk dig att alltid bli betraktad som någon som bidrar med miljöproblem och aldrig som en viktig aktör för att nå våra hållbarhetsmål.
Jordbruk är både samspel med de naturliga ekosystemen och en påverkan på desamma, såväl positiv som negativ. Utan detta samspel och denna påverkan skulle vi inte överleva. Produktionen av livsmedel är den mest påtagliga ekosystemtjänst som lantbrukarna ansvarar för. Beroendeförhållandet är totalt – utan mat klarar vi oss inte.
Begreppet ekosystemtjänst är nytt. Det definieras så gott som alltid som att det är produkter och tjänster som de naturliga ekosystemen levererar för människans välbefinnande. Som om det vore processer som sker oavsett om det är mänskliga aktörer inblandade.
Våra förfäder var jägare och samlare som överlevde på det som naturens ekosystem kunde leverera utan påverkan. Skulle vi leva på samma sätt i dag i Sverige skulle födotillgången räcka till cirka 40 000 personer. Lantbrukarnas produktion av såväl mat som energi till det mångdubbla antalet människor visar att det är samspelet med de naturliga ekosystemen som möjliggör många viktiga ekosystemtjänster. Förutom mat och energi handlar det bland annat om att hålla jordarna bördiga, att gynna pollinerande insekter för att öka skördarna av såväl åkerns grödor som frukt och bär liksom att gynna naturliga fiender till skadedjur.
En annan ekosystemtjänst som lantbrukarna har stor betydelse för är vattenreglering genom att bevara eller anlägga våtmark respektive att låta vattendrag slingra sig fram i landskapet. Att fördröja vatten i landskapet har blivit allt viktigare med ökande klimateffekt som ger stora nederbördsmängder.
Växthusgasutsläppen och det förändrade klimatet är tillsammans med förlusten av biologisk mångfald troligen våra största utmaningar när det gäller miljöfrågor. Samtidigt får man inte tappa ansvaret för den globala livsmedelsförsörjningen. Det betonas i FN:s klimatkonvention som ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet. Där står att koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären måste stabiliseras på en nivå som förhindrar farliga miljöeffekter. Det står också att en sådan nivå ska uppnås utan att livsmedelsproduktionen hotas och att man ska se till att den och den ekonomiska utvecklingen kan fortsätta på ett hållbart sätt.
All livsmedelsproduktion innebär större eller mindre växthusgasutsläpp. Det går alltså inte att helt få bort dessa utsläpp. Men som lantbrukare har man mycket stora möjligheter att minska sitt företags klimatpåverkan genom bland annat klok markanvändning och hög resurseffektivitet. Minimerad användning av fossil energi och egen produktion av förnybar energi är andra värdefulla åtgärder.
Att gynna ekosystemens upptag av kol är att gynna en ekosystemtjänst och bidrar till att klimateffekten minskas. Lantbrukarens verksamhet bidrar dessutom till att tydliggöra kulturspår och ger ett vackert landskap. Detta, liksom att göra det möjligt för rekreation och turism, räknas till de kulturella ekosystemtjänsterna. Dit hör också lärande och läkande, som bönderna och jordbrukslandskapet ger förutsättningar för.
Allt eftersom odlingssystem och djurhållning utvecklats har människan fortsatt utnyttja de naturliga ekosystemen. Kravet på att kunna försörja en ständigt växande befolkning har kunnat tillgodoses tack vare ständigt ny kunskap, ny teknik och olika insatsvaror. Samtidigt som produktionen på varje hektar har mångfaldigats har de naturliga ekosystemen genom åren blivit mer och mer ansträngda. Kunskaps- och teknikutveckling handlar därför inte bara om ökad produktion utan även om hänsyn och långsiktigt ansvarstagande. Dagens jordbruk skiljer sig stort från gårdagens. Miljöpåverkan är väldigt mycket mindre och medvetenheten stor om betydelsen av väl fungerande ekosystem.
Förutsättningen för överlevnad, det vill säga en hållbar livsmedelsproduktion, måste uppmärksammas och värnas. Detsamma gäller tillgången till förnybar energi, bra miljö och ett landskap som uppfyller våra behov. Allt detta är i sin tur beroende av en rik biologisk mångfald och aktiva bönder i den unika roll de har för jordbrukets alla viktiga ekosystemtjänster.
Detta är Landsbygdsnätverket
Alla EU-länder med landsbygdsprogram ska ha ett landsbygdsnätverk. Landsbygdsnätverket består av organisationer och myndigheter som på olika sätt har betydelse för utvecklingen av verksamheter som finns på landsbygden och i kustsamhällen. Syftet är att att verka som smörjmedel för att skapa en bra utveckling i olika typer av landsbygder. Nätverkets styrgrupp är utsedd av Jordbruksverket.

