• Europa Universalis IV låter spelaren ta kontroll över ett land och styra det från 1444 till år 1821
Fria Tidningen

Omfamna civilisationen eller gå under

I två aktuella strategispel till datorn är budskapet bortom underhållningen tydligt: Oavsett vilken nation spelaren leder till dominans finns det ingen plats för barbarer på kartan.

I trailern till spelet Civilization VI talar skådespelaren Sean Bean samtidigt som animerade klipp över en civilisations utveckling rullar. Det är krig, ånglok och rymdfärder. ”There is no end to civilization”, avslutar Bean. Ingen gräns för civilisationen alltså.

Det kan tolkas på flera sätt. Som att civilisationens möjligheter är outtömliga. Eller som att civilisation definierad av den värld som kallar sig civiliserad är villkoret för att få rymmas inom dess gränser.

När spelaren startar en omgång Civilization VI är världen outforskad och bokstavligt talat höljd i dimma för spelaren och hens civilisation. En stad grundas. Vetenskap börjar utvecklas. Världen utforskas.

Inledningsvis är spelvärldens ”barbarer” en utmaning för spelaren. I de rödfärgade barbarbyarna produceras ingen vetenskap, men väl trupper vars mål är att plundra och förstöra för de omkringliggande civilisationerna.

Utvecklingen är ändå obönhörlig. Gradvis trängs barbarerna undan, tills hela klotet är täckt av civilisationer som istället kämpar mot varandra.

Spelet ger möjlighet att ta kontroll över nationer som aztekerna eller nomadfolket Skyterna och leda dem till en dominerande position. Hela vägen till att bli det första folket som koloniserar rymden, erövrar hela världen eller har en så dominerande kultur att övriga civilisationer tvingas konstatera att ”nu köper hela vårt folk era blåjeans och lyssnar på er rockmusik”. Samtliga exempel på hur spelat kan vinnas.

Budskapet i den förenklade men ändå talande tolkningen spelet gör av världens utveckling är tydligt. Du kan bara vinna om du väljer den västerländska civilisationens väg. För ”barbarer” finns det ingen plats på kartan.

Månaden andra stora strategispelstitel är en omfattande uppdatering av Europa universalis IV, EU IV. Ett svenskproducerat strategispel som utspelar sig mellan åren 1444 och 1821. Från renässansens födelse till Napoleon, i grova drag.

EU IV är ett mer komplext spel än Civilization, men i grund och botten handlar båda titlarna om att bygga sin civilisation så stark som möjligt i konkurrens med grannländer och barbarer.

När EU IV släppte den aktuella uppdateringen, en DLC (downloadable content) kallad Rights of man innebar det en drastisk förändring av synen på teknologins och civilisationens utveckling i spelets värld.

Tidigare har det varit möjligt att ta kontroll över en nordamerikansk indianstam och föra dem till en dominerande position. För att lyckas med det krävdes att den valda nationens genomgick en svår och mödosam ”västernisering” för att inte bli överkörd av teknologiskt mer avancerade länder.

Västernisering är nu ersatt av på förhand fastslagna institutioner som kommer att födas på olika platser i världen under spelets gång.

Den första är renässansen, som uppstår i någon italiensk region under spelets första sekel. Därifrån sprids renässansen med varierande hastighet över världen. De nationer som hamnar på efterkälken med att omfamna renässansen kommer med tilltagande hastighet också att hamna i bakvattnet teknologiskt och ekonomiskt.

I sin spelvärldsförenklade simplicitet är dessa institutioners betydelse för utvecklingen ett intressant betraktelsesätt. Idéhistorikern Thomas S Kuhn kallade de vetenskapliga språng som EU IV gestaltar med institutioner för paradigmskiften. Kort förklarat en vetenskapsteoretisk revolution som omkullkastar tidigare dominerande tankemodeller.

Det tilltalande med spelets institutioner är att paradigmskiftena inte kommer som ett resultat av tekniska framsteg, som konsten att gjuta bronskanoner eller ur ett modernt perspektiv internets födelse. Det är istället idéer och filosofi som förändras först, vilket i sin tur ger tekniken möjlighet att utvecklas.

Det ligger något sympatiskt och fantasieggande i möjligheten att se institutionen kolonialism födas i Kina eller att se aztekerna överleva kolonialismen och bli de första att utveckla tanken på global handel.

”Du kommer inte längre att hamna i bakvattnet på grund av var i världen du befinner dig”, som spelutvecklarens talesperson Johan Andersson förklarade i en intervju med PC games.com.

Trots spelvärldens möjligheter att förändra vilka nationer som slutar på topp är budskapet ändå tydligt i både Civilization och EU IV. Som Sean Bean sa, det finns ingen gräns för civilisationen. Med andra ord, omfamna den eller gå under.

Och det är lika självklart i spelens värld som i vår verklighet att det är den västerländska civilisationens tolkning av vad civilisation är som gäller.

Fakta: 

Spelfakta

Den första versionen av PC-spelet Sid Meiers Civilization, som är varumärkets fullständiga namn, släpptes 1991. Den förra titeln, den femte i serien, kom ut 2010 och har sålt i över sju miljoner exemplar. I oktober släpptes Civilization 6.

Det svenska företaget Paradox släppte den första versionen av PC-spelet Europa universalis år 2000. Europa universalis III har sålt i över en miljon exemplar. I oktober släpptes en expansion till spelet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Brädspelet som erbjuder skogsdoft

Kan lunglavens levnadsvillkor vara ett nöje? Ja, det tror biologen Daniel Thorell och speltillverkaren Alexander Kandiloros som ligger bakom sällskapsspelet Skogen.

Fria Tidningen

Brädspelet som erbjuder skogsdoft

Kan lunglavens levnadsvillkor vara ett nöje? Ja, det tror biologen Daniel Thorell och speltillverkaren Alexander Kandiloros som ligger bakom sällskapsspelet Skogen.

Fria Tidningen

Rockande frisör i dröm och verklighet

Frisören Hasse Klippare har älskat musik sedan han var 14 år och sitt yrke som frisör nästan lika länge. Nu är han filmaktuell i dokumentären The Rocking Barber of Hisingen.

Göteborgs Fria

Stampens kris blir satir

”Temat förvärva, ärva och fördärva är en av trådarna i pjäsen”, säger Gertrud Larsson, manusförfattare till Tidningshuset som Gud glömde.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu