Frivilliga först på plats vid SOS-alarm
Frivilliga kan rädda liv vid en olycksplats. Det konstaterar forskare vid Linköpings universitet som utvärderat ett projekt i Medelpad där befolkningen rycker ut vid larm.
– Det har visat sig vara positivt för alla inblandade. Räddningstjänst, frivilliga och drabbade, säger Sofie Pilemalm, föreståndare för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem vid Linköpings universitet.
I glesbygd kan det dröja innan räddningstjänsten är på plats. LFT har tidigare rapporterat om projektet Förstärkt medmänniska i Medelpad där Räddningstjänsten i Sundsvall har utbildat runt 150 frivilliga i 9 byar, dit det är svårt att nå i tid vid olyckor. Vid larm till räddningstjänsten skickas sms ut till de bybor som bor i närheten av olycksplatsen. Drunkning, trafikolyckor, mindre bränder och hjärtstopp är tillbud som frivilliga åkt ut på. För att kunna göra en insats har deltagarna fått en grundläggande utbildning i exempelvis första hjälpen och brandsläckning.
Nu har systemet i Medelpad studerats av forskare vid Linköpings universitet. De ser många fördelar med projektet.
– Räddningstjänsten och SOS alarm upplever ett ökat stöd. Har du ett hjärtstopp är minuter viktiga och kommer det någon och gör luftvägar fria vid en trafikolycka kan det rädda liv. De som är drabbade upplever en trygghet bara av att ha någon på plats, säger Sofie Pilemalm.
Intresset för att engagera sig som frivillig har varit så stort att räddningstjänsten sedan projektets start 2013 har anställt en heltidsresurs för samordningen av frivilliga.
– Man vill hålla landsbygden vid liv och många känner att nästa gång kan det vara jag. Det har åkt minst en frivillig som kommit först på varje larm.
Är det inte bättre att utöka närvaron av professionella resurser?
– I ett bredare, svenskt och internationellt sammanhang är involvering av frivilliga och civila medborgare något som ökar, både i räddningsinsatser och i annan verksamhet i den offentliga sektorn. Det är en framtid vi inte kan undvika på grund av neddragningar i den offentliga sektorn och svårigheter att rekrytera. Visst vore det bra om den offentliga sektorn kunde utökas istället.
Systemet, menar Sofie Pilemalm, kan ses som en form av ”we-government” där samhällsmedborgare alltmer stöder myndigheter genom att utföra vissa aktiviteter för andra samhällsmedborgare. Något som inte är riskfritt.
– Det är viktigt att tydliggöra vem som har ansvar och vem som är lämplig att åka på vilka larm. Frivilliga har en speciell situation, de har inga arbetsgivare som går in med skydd. Om något skulle hända dem på olycksplatsen eller om de skulle orsaka skada har de bara sin hemförsäkring.
Projektet i Medelpad är nu permanent och forskarna ska bland annat titta vidare på hur larmsystemet till frivilliga kan integreras i räddningstjänstens system.
Nytt system har ökat tiden för nödsamtal
SOS nya system skulle minska tiden för nödsamtal. Istället har tiden för att larma räddningstjänsten ökat, på flera platser med upp till en halv minut.
I det nya systemet svarar operatörer i hela landet på inkommande samtal.
Enligt talespersoner för räddningstjänsten är bristande lokalkännedom en bidragande faktor.
Claes Eliasson, chef för alarmering och beredskap på SOS Alarm, menar att tiden har ökat i och med det nya arbetssättet, men menar att fler faktorer spelar in:
”De inringande har olika förväntningar, vi har bland annat språkutmaningar som ökar. Så det blir lite förenklat att ta en faktor och säga att det enbart handlar om det”, säger han till Kaliber i P1.