Glesbygd satsar på obemannade vårdcentraler
I det virtuella hälsorummet i Slussfors undersöker patienterna sig själva. Till årsskiftet öppnar åtta likande hälsorum i Västerbotten och Norrbotten.
Sedan starten 2013 har hälsorummet i Slussfors i Storumans kommun tagit emot hundratals patienter. Här har boende 33 mil till närmsta sjukhus och 12 mil till vårdcentralen.
– Tanken är att öka tillgängligheten för invånarna. Det är orimligt att åka 12 mil för att ta ett blodprov en gång i veckan eller för att göra ett kort samtal med läkaren, säger Pia Kristiansson, projektledare på Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.
I hälsorummet, som är öppet dygnet runt, går det att på egen hand ta blodprover och koppla upp sig till vårdpersonal som befinner sig på en sjukstuga eller ett sjukhus via videolänk. Med hjälp av en objektkamera kan läkaren om det behövs titta närmare på leverfläckar eller andra besvär.
– Det kräver lite andra arbetssätt. Det kan till exempel vara svårt för patienten att veta exakt var på kroppen den ska lyssna på hjärtat. Men vi har tränat upp hemtjänstgruppen i Slussfors så att de kan medverka vid undersökningarna om det behövs, säger distriktsläkaren Peter Berggren.
Han är chef på Glesbygdsmedicinskt center i Storuman och initiativtagare till hälsorummen. Det internationella intresset har varit stort, inte minst från andra glest befolkade platser. Senast var en delegation från Indonesien på besök för att undersöka hur metoden med hälsorum kan användas i arbetet på landets mer än 13 000 öar.
– Vi har en åldrande befolkning i Sverige. Den utvecklingen finns även i resten av världen men vi ligger lite före, säger Peter Berggren.
Han tror att uppmärksamheten också kan bero på fördomar som förekommer om glesbygden.
– Man tänker gärna på glesbygden som något slags underutvecklat område där man springer omkring och jagar isbjörnar, så många tycker att det är coolt att vi kan bedriva forskning och utveckla high-tech-vård i extrem glesbygd.
Till årsskiftet ska åtta nya hälsorum stå klara. Med bland annat 13,5 miljoner kronor i bidrag från EU får Dorotea, Åsele, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Malå, Norsjö och Arjeplog egna virtuella rum.
– De ska vara mer än bara hälsorum och vi kallar dem samhällsrum då det finns fler samhällsfunktioner som kan behövas ute på glesbygden, till exempel arbetsförmedling, säger Pia Kristiansson.
Projektet för de nya rummen sträcker sig fram till 2018, men Pia Kristiansson hoppas att de kommer att bli varaktiga. Exakt var rummen ska placeras ute i kommunerna är ännu inte bestämt. Skolor, vårdboenden och bygdegårdar kan vara lämpliga platser.
– Vi vill involvera medborgare för att se var behovet finns. Det är viktigt att rummen innehåller det befolkningen vill ha och hamnar på platser där man vill ha dem, säger Pia Kristiansson.
Innebär hälsorummen att andra vårdverksamheter kommer att lägga ner?
– Vi har märkt av att det finns en oro över att vi ska lägga ner verksamheter, men det handlar inte om det. Vi möjliggör att det finns teknik tillgänglig på fler platser, säger Pia Kristiansson.
Peter Berggren håller med om att hälsorum inte kan ersätta sjukstugor där personal och patienter möts.
– Jag tror att ett system där man ibland ses live och ibland digitalt kommer att bli vanligt. Det ena behöver inte utesluta det andra, säger han.
efter sina dryga 20 år som distriktsläkare i Storuman ser Peter Berggren positivt på utvecklingen av vården och tillgängligheten i glesbygden.
– Det mesta har blivit bättre. Vi gör mer avancerade saker nu till en högre kvalitet. Det som har blivit sämre är att det blivit mer tid som går till administration, säger han.