Krönika


Krönika

Landets Fria

Inspireras av Imorgon

Människan är briljant på att förutse och porträttera sin egen undergång. Vi översköljs dagligen av bilder av naturkatastrofer, zombieapokalypser, kärnvapenkrig och klimatkollapser. Däremot är vi tämligen usla på att visa upp samhälleliga solskenshistorier.

Detta menar Rob Hopkins i den prisbelönta franska dokumentären Imorgon, när filmteamet träffar honom i Totnes, England. Rob är grundaren av Transition movement (omställningsrörelsen), en rörelse som verkligen förkroppsligar det som dokumentären Imorgon vill förmedla. Att med goda exempel inspirera lokalsamhällen att gå före i omställningen från dagens ohållbara mönster. Filmen blir en doktor som effektivt identifierar sjukdomsproblematiken och sedan ger förslag på lämplig kur. På 114 minuter hinner den behandla stora delar av samhälls- och himlakroppens krämpor och åkommor. Som tittare får man åka med på en hisnande berg- och dalbana mellan hopp och förtvivlan. Två minuter misär och åtta minuter idyll, två delar ekosystemkollaps och åtta portioner närproducerad kalops.

Filmen är visuellt vacker och skön att titta på, även om man stundvis nästan mättas av alla positiva initiativ och perspektiv. Inte så konstigt då den lyckas behandla så många olika ämnen. Allt från jordbruk, transport och energi till kapitalism, lokala valutor, utbildning och demokrati tas upp.

Ibland tycker jag mig se en paradox i allt detta spretiga innehåll. Filmen menar att vi å ena sidan ska effektivisera vår resursförbrukning inom jordbruket, vår energiförbrukning vid transport, uppvärmning och så vidare. Å andra sidan berättar experter inom förnyelsebar energi om hur vi snart kommer att producera tillräckligt, ja till och med ett överflöd av energi. Enligt mig ligger själva essensen av en riktigt hållbar omställning i att vi återanpassar oss till naturens rytmer, tempon och ekosystembundna ekonomi. Detta återspeglas också i merparten av denna film. Exempelvis när filmteamet besöker en permakulturgård och även när en expert hävdar att ”idén om oändlig ekonomisk tillväxt gör människan omättlig”. Vad händer då när obegränsad tillgång på energi möter en filosofi av naturlig sparsamhet? Kanske är idén om en oändlig energitillgång en mental bromskloss för det större paradigmskiftet?

Jag kan inte låta bli att undra ifall det vore bäst om den obegränsade tillgången på energi låter vänta på sig ett tag till. Filmen driver dock ingen specifik tes på detta område utan är öppen för olika vägar in i framtiden.

Faktum är att denna dokumentär är fantastiskt bra på att lyfta fram förträffligheten med gräsrotsinitiativ, lokalt anpassade lösningar och decentraliserad makt. Filmen påminner mig om Rob Hopkins boktitel: The power of just doing stuff. Det är en mycket sevärd film, bland de absolut bästa jag sett på temat miljö/omställning. Den bör fungera utmärkt som inspirationsfilm med efterföljande samtal och diskussion.

Fakta: 

Imorgon har svensk biopremiär den 14 oktober.

Anton Pettersson är folkbildare, miljövetare och omställare.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu