• Körsbär är en mycket bra biväxt som ger både pollen och nektar.
  • ”Många vilda pollinatörer är inte så vanliga i tätorter. Det beror bland annat på att man noga håller bort nässlor, som många vanliga fjärilar lever på”, säger Bengt Nihlgård. Här samsas nässelfjäril och påfågelöga på samma blomma.
  • Ett 100-tal av Sveriges knappt 300 arter av bin och humlor är rödlistade. Här syns en amerikansk humla.
Landets Fria

Så hjälper du bin och fjärilar

Pollinatörer som bin, humlor, blomflugor och fjärilar har allt svårare att hitta mat och bostad. Men det finns mycket du kan göra för att hjälpa till.

Förändringar i landskapet, kväveutsläpp och gifter har gjort situationen tuff för många viktiga insekter. Det berättar Bengt Nihlgård, professor emeritus i biologi vid Lunds universitet och sekreterare i Ringsjöortens biodlarförening.

– Problemet är att vi odlar alla plättar som går att odla och annars bygger vi vägar och hus på dem. Förr hade vi djuren utomhus en stor del av året och skogsbetet bidrog till öppna skogar. Nu försvinner lundarna och hagmarkerna. Dessutom hugger man dikena för tidigt. Där är Gotland ett föredöme, de är berömda för sin vägkantsflora för de hugger inget före midsommar.

Försvunna biotoper är den viktigaste förklaringen till att pollinatörerna blir allt mer hotade. Men även ackumulationen av kväve har en stor påverkan. I Sverige innehåller regnet omkring 15–20 kilo kväve per hektar om året. Kvävet kommer från bilavgaser, urin och avföring. Det mesta av kvävet tas upp av växterna och stannar i jorden, så att koncentrationen ökar år efter år, säger Bengt Nihlgård. Tillsammans med ökande medeltemperaturer betyder det att förutsättningarna ändras och vissa arter konkurreras ut.

– Under mina 50 år i naturen har det hänt så mycket, jag känner inte igen mig jämfört med naturbilden när jag var ung. Bredbladiga, kväve- och värmekrävande växter som nässlor, hallon och björnbär gynnas medan, de flesta lågväxande örter försvinner. I Skåne har vi aldrig haft så mycket björnbär i landskapet som vi har nu. Men samtidigt är både nässlor, hallon och björnbär bra för vissa fjärilar och bin.

När det gäller gifter ser Bengt Nihlgård en viss ljusning sedan EU för snart tre år sedan förbjöd de tre starkaste neonikotinoiderna, ett insektsgift som används i bekämpningsmedel. I Sverige finns inga planer på att lyfta förbudet, som en del andra länder har gjort.

– Odlade honungsbin klarar sig hyfsat eftersom vi hjälper dem på traven. Det är vilda bin som drabbas värst av gifterna.

Han betonar att hoten mot pollinatörer beror på strukturella, globala förändringar där Sverige är långt ifrån värst drabbat.

– Frågan är – vad betyder den lilla människans åtgärder när den stora effekten är hela landskapets omvandling? Å andra sidan klarar sig honungsbina bra i tätorter på grund av alla trädgårdar.

Det finns alltså ändå en hel del som den som har tillgång till en trädgård kan göra för att hjälpa pollinatörer.

Dels handlar det om att plantera växter som ger mat i form av pollen, nektar eller både och – vilket många vanliga trädgårdsblommor som dahlior inte gör. Oftast handlar det om att välja mer oansenliga arter, se faktaruta. Ungefär 90 av Sveriges knappt 300 arter av bin och humlor behöver dessutom en specifik art för att överleva.

– Man behöver variation hela året, från våren till hösten. Men det är inte snutet ur näsan att få trädgårdsodlare att välja simpla växter. Jag tittade i dag på mina snöbär. Dessa buskar är ingen direkt ögonfägnad, men det är mycket nektar i de små blommorna nu och det låter som hela bisvärmar i buskarna.

Dels behöver bin och humlor platser där de kan övervintra. För de flesta arter av humlor är det bara parade drottningar som övervintrar, medan solitärbin övervintrar som puppor i sina små håligheter.

– Det gör att det måste finnas stabila, långsiktigt stående bostäder, säger Bengt Nihlgård.

Många arter klarar sig bra med ett knippe halm, vass eller bambu med tre till fyra millimeters diameter. Andra arter trivs i kottar som får ligga ute, torka och öppna sig, helst skyddade med ett glest nät ifrån hungriga predatorer. Att lämna en hög med ris i trädgården är ett annat sätt att skapa bostäder, liksom att låta övergivna sork- eller mullvadsgångar stå kvar.

– Om man har en sandig miljö är det jättebra att lämna några ytor som man inte krattar eller hackar. Då kan man nästan garantera att man får sandbin där.

Läs mer på www.ribiof.com.

Fakta: 

Föredrag i höst

Den 25 september föreläser Bengt Nihlgård på Byaloftet i mellanskånska Askeröd om att gynna pollinatörer. Arrangörer är Omställning Askeröd och Askerödsbygdens byförening.

Permakultur Stjärnsund erbjuder fram till juni 2017 en föreläsning om att förvandla din trädgård till en oas för vilda grannar och ätliga växter. Inbokat framöver är den 26 oktober på Rävåskyrkan i Karlskoga och den 19 november hos Trädgårdsamatörerna i Stockholm. Läs mer på stjärnsund.nu/e/7444.

Gör ett insektshotell

Ta en träbit som är 10–20 centimeter lång och 12–13 centimeter tjock.

Borra hål som är 7–8 centimeter djupa med olika diametrar, 3–11 millimeter.

Häng sedan på en torr och solig plats.

Källa: Bengt Nihlgård

Hus för humlor

Gör en liten ”fågelholk” med bara 15 millimeters öppning eller ta en lerkruka med hål i bottnen.

Lägg lite torr mossa, halm eller hö inuti.

Häng upp holken en meter från marken.

Gräv ner krukan en bit i jorden.

Skydda krukan från regn genom att exempelvis ställa en bräda över, men se till att humlan fortfarande kommer åt öppningen.

Källa: Bengt Nihlgård

Bra biväxter med både pollen och nektar

Aubretia

Björnbär

Dunörter

Esparsett

Grönkål

Gurka

Hampa

Hjortron

Honungsört

Klöver

Kål och kålrot

Körsbär

Maskros

Mjölkört

Paradisäpple

Pestskråp

Raps

Rybs

Senap

Slån

Sockerlönn

Sälg

Vide

Vildapel

Vitsenap

Åkerrättika

Äpple

Källor: Bengt Nihlgård, www.alltombiodling.se/bivaxter

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Omställningsskola gör succé

Det har blivit en lyckad start för Holma folkhögskola – Sveriges första folkhögskola med omställningsprofil.

Landets Fria

Ny ekoby får 1,6 miljoner

Den planerade R:ekobyn i skånska Röstånga har just fått 1,6 miljoner kronor i Leader-pengar från EU.

Landets Fria

Torpare kan rädda mångfalden

Mat & Odling

Med gamla naturvårdstekniker kan landskapen hållas öppna för att gynna allt från orkidéer till humlor.

Landets Fria

© 2022 Fria.Nu