Att använda olika former av virtuella världar vid psykologisk behandling inom vården blir allt vanligare. I USA använder man sig till exempel av simulerade miljöer för att behandla post-traumatisk stress från Irakkriget. Och just nu utvecklas tekniken kring virtual reality med en enorm hastighet. 3D-glasögonen blir lättare för varje dag och programvaran går att ha i mobiltelefonen. Filmkameror som klarar av att filma i 360 graders vinkel har också blivit vanligare på marknaden vilket gjort tekniken ännu tillgängligare. Det är något sjukvården nu vill använda sig av för att behandla människor som lider av psykisk ohälsa.

Film Stockholm är Stockholm läns landstings resurscentrum för film och rörlig bild och är en del av Stockholms läns kulturförvaltning. Ett av deras uppdrag är att utveckla metoder för hur film och rörlig bild kan användas inom vården. Nu startar de tillsammans med KTH, Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska institutet en förstudie där de ska testa förutsättningarna för hur virtual reality kan bidra till att bota bland annat fobier. De närmaste sex månaderna kommer forskare, filmare, psykologer och programmerare att jobba för att ta fram miljöer och utrustning för att vi i framtiden ska kunna behandlas för våra fobier på ett effektivare och billigare sätt. Målet är att dammsuga marknaden efter den teknik som är tillgänglig och testa om det går att anpassa den till verktyg för psykologer och terapeuter i deras arbete.

– När du har satt på dig VR-glasögonen är det som att du befinner dig på en annan plats. Med hjälp av 360-kameror kan du först filma en plats, sedan när du sätter på dig glasögonen känns det som att du är där. Det ger en väldigt stark känsla av platsförskjutning, säger Joakim Blendulf, chef på Film Stockholm.

Det är denna platsförskjutning som i framtiden ska hjälpa patienter med till exempel torgskräck att möta sina fobier i syfte att bli av med dem.

– Det handlar ju om de situationerna där man upplever obehag, eller situationer som man försöker undvika. Då kan man exponeras för dem och bearbeta det tillsammans med psykologen på plats, säger Joakim Blendulf.

Platsen för det kommer under förstudien att vara Gustavsbergs vårdcentral, GVC. Där finns även de psykologer som står för kompetensen kring psykologiska behandlingar i förstudien. En handfull av vårdcentralens patienter kommer att erbjudas möjlighet att delta i studien.

Sigrid Salomonsson är enhetschef för det psykologiska teamet på GVC. Hon vill gärna se att tekniken hjälper till att göra behandlingar effektivare.

– I en nära framtid är det ju ett första steg att få till tekniska hjälpmedel som kan förenkla och effektivisera tidsåtgången för psykologisk behandling. Det som vi jobbar med nu är att få fram material som kan användas i behandlingen. Men i framtiden kan man säkert bygga behandlingar som är mer och mer automatiserade och självständiga, som behöver mindre behandlingsresurser helt enkelt, säger hon.

Virtual reality är något man provat att behandla fobier med förut i andra studier, med goda resultat. Men nu är tekniken så pass tillgänglig att det finns möjligheter att börja behandla patienter i en helt ny skala. På KTH:s avdelning Medieteknik och interaktionsdesign har man tidigare provat tekniken på patienter med nackskador, då tillsammans med Film Stockholm och Danderyds sjukhus. Där fick patienten i ett VR-spel röra på huvudet efter vissa mönster. Men nu vill de fortsätta forska i hur tekniken kan hjälpa till mot fobier, och ser fördelarna med teknikens utveckling hittills.

– 3D-glasögon är ingen ny teknik, men nu börjar de bli lättare. Glasögon som man kan använda precis som ett par solglasögon, istället för att vara en stor hjälm. Folk kan känna sig ganska tveksamma om det är stora hjälmar eller så, men är det utrustning som är enklare så kan folks tvekan att använda tekniken bli mycket mindre. Det viktiga för oss är hela tiden användarperspektivet, att det funkar smidigt för användarna, säger Jan Gulliksen, professor på KTH.

Alex Olwal är teknikansvarig i teamet som ska ingå i förstudien från KTH. Han ser många möjligheter med tekniken i vården.

– Det handlar om att få ut tekniken och att så många som möjligt får tillgång till den, och att den kan användas som ett komplement till hur man jobbar i vården i dag. En patient kanske träffar en psykolog som vill kunna komplettera med en teknisk lösning mellan mötena, för att man inte har tid eller möjlighet att träffas så ofta på grund av lång resetid eller liknande. Då kan ju tekniken vara ett bra komplement i till exempel glesbygden, säger Alex Olwal.

– Dessutom gör en simulerad miljö att man får mer kontroll, att man kan styra och gradvis trappa upp upplevelserna samt att man kan spela in data för att få ut mer objektiv mätning av effekten, tillägger han.

Förstudien pågår de närmaste sex månaderna och är tänkt att generera preliminära resultat i form av VR-material och inledande patienttester, samt leda till en fullständig projektansökan under nästa år.