De senaste månaderna har flera stora förändringar i Sveriges migrationspolitik trätt i kraft. En av dem är den nya lag som började gälla den 1 juni och som innebär att människor som fått avslag på sin asylansökan i alla instanser inte längre kommer att få något ekonomiskt bistånd och inte heller sitt boende betalt.

Från regeringens håll syftar den nya lagen till att få fler personer att återvända till sina hemländer och att frigöra resurser, bland annat bostäder, för att ta emot nya asylsökande. De menar att det inte är rimligt att fortfarande ge ersättning och boende till personer som fått avslag på sina ansökningar.

Men från andra håll finns en stor oro för att människor som inte kan återvända till sina hemländer kommer att drabbas hårt av den nya lagen. En av dem är Babak Behdjou, jurist på Barnrättsbyrån, som har haft kontakt med flera personer som är oroliga för hur lagen kommer att påverka dem.

– Vi ser flera allvarliga problem med den nya lagen, bland annat att konsekvenserna är otydliga. I lagen finns ett undantag som innebär att en person kan få rätt till fortsatt ekonomiskt bistånd om det är ”oskäligt” att personen förlorar det. Men personen i fråga måste ta initiativ till att överklaga beslutet själv och kommer att vara utan pengar under den tid som överklagandeprocessen pågår.

I dag är det ännu oklart vad som enligt lagen ska anses vara ”oskäligt”. Tanken är att kommande rättsliga prövningar ska ge vägledning om det och att lagen ska tillämpas restriktivt.

De personer som framför allt kommer att hamna i kläm på grund av den nya lagen är de som inte har möjlighet att återvända till sina hemländer, menar Babak Behdjou. Dit hör bland annat de ensamkommande ungdomar från Marocko som lever i Sverige, som inte har fått rätt att stanna här men som inte heller får några resehandlingar av Marockos ambassad.

I dag finns cirka 800 ensamkommande barn och ungdomar från Marocko här i Sverige. Barnrättsbyrån har skrivit en rapport om ungdomarnas situation som visar att Marockos ambassad inte i något fall utfärdade resehandlingar till ungdomarna, bland annat eftersom många av dem inte finns med i något register i hemlandet.

– Det är en väldigt stor risk att dessa ungdomar kommer att hamna på gatan, med risk för att bli exploaterade eller hamna i kriminalitet. Det gäller även andra människor, men ungdomar är allra mest utsatta.

Babak säger dessutom att lagändringen om biståndets upphörande är en tydlig signalpolitik från svenskt håll och att det är ett sätt att göra Sverige mindre attraktivt som destinationsland.

– När vi om 10 till 20 år ser tillbaka på hur Sverige och Europa hanterade denna migrationskris är jag övertygad om att domen blir hård. Det kommer säkert frågas varför vi begränsade möjligheterna för tusentals att komma till vår kontinent för att söka skydd. De ord som kommer till mig är: skam och svek.

Också Gunborg Morén, ordförande i Röda Korset i Hedemora, är kritisk till ändringen av lagen. Hon ger samtalsstöd åt asylsökande och berättar att organisationen de senaste veckorna har fått besök av tiotals personer i veckan som varit förtvivlade.

– Många har mått fruktansvärt dåligt och varit väldigt uppskrämda. De har trott att polisen skulle hämta dem och sätta dem i fängelse samma dag som lagen började gälla. Detta är människor som ofta har traumatiska upplevelser i bagaget och väldigt liten tilltro till myndigheter. Jag tycker att Migrationsverket borde ha varit tydligare med att det inte är så det kommer att gå till.

Flera av de personer som organisationen haft kontakt med har nu försvunnit. Gunborg Morén vet inte om de har återvänt till sina hemländer eller gått under jorden.

– Min åsikt är att man inte behandlar människor på det här sättet. Vi jobbar med de allra mest utsatta. Men vi är alla människor och har alla samma värde, säger hon.