• Avtalsrörelsen 2007

I avtalsrörelsen 2007 ställde Kommunal två huvudkrav till Sveriges kommuner och landsting. Dels en ordentlig höjning av lägstalönerna, från 13 800 kronor till 16 200 kronor. Dels en jämställdhetssatsning med 205 kronor extra till kvinnor som tjänar under 20 000 kronor, vilket skulle beröra de flesta då runt 80 procent av medlemmarna är kvinnor.

– Vi lyckades få igenom båda våra krav och höjde våra medlemmars löner avsevärt, konstaterar Kawa Zolfagary, pressansvarig på Kommunal.

Kommunal betraktar det fortfarande som ”en rejäl facklig framgång”. Allt från barnskötare och undersköterskor till kockar och lokalvårdare höjde sina löner med 17 procent. Totalt cirka 41 000 medlemmar omfattades av lönekravet.

Kommunal har drygt en halv miljon medlemmar, varav cirka 80 000 i Stockholm.

• Josefina 2008–2009

Nio diskplockare på restaurang Josefina på Djurgården hade usla arbetsvillkor som 56 kronor i timmen, inga anställningsavtal och varken ob eller semesterersättning.

– Det rörde sig uteslutande om migrantarbetare. De fick bära en speciell t-shirt där det stod ”No hablo sueco”, ”Jag talar inte svenska”, så att ingen skulle få för sig att tala med dem, minns Emil Boss, organisatör på SAC-Syndikalisterna och aktiv under striden.

Upprepade blockader och demonstrationer genomfördes utanför Josefina från hösten 2008.

– Jag minns särskilt kändisfesten för nya Arnfilmen som hölls där. Samtidigt genomförde vi en av de största demonstrationerna. Det var väldigt förvirrat alltihop. Utanför restaurangen stod flera kändisar, beridna riddare, ett femtiotal syndikalister, en massa poliser och företagets egen säkerhetspersonal iförda kampsportsdräkter, skrattar Emil Boss.

Kampen fick ett hastigt slut sista april 2009.

– Det var faktiskt första maj som avgjorde konflikten.

Restaurangens sommarsäsong startade just 1 maj och Syndikalisterna hade meddelat att de skulle ta med sig hela demonstrationståget dit för att visa stöd för diskplockarna. Den traditionella sillunchen på Kafé 44 skulle också tas dit: ”På den stora gräsmattan vid restaurang Josefina blir det musik och tal. Det kommer finnas sill och potatis och veganska alternativ till försäljning”, löd ett upprop på nätet.

– Då beslutade ägaren att ge med sig. Under valborgsnatten åkte han in till vårt kontor med sin Porsche och skrev på.

– Han var väldigt arg, minns Emil Boss.

Vad uppnådde ni?

– Kompensation till dem som blev kränkta, en reglering av lönerna på sikt och att Josefina skulle teckna kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket, då Syndikalisterna inte längre skulle ha några anställda kvar på restaurangen.

• Busskonflikten 2013

Kommunal och Seko var kritiska till behandlingen av sina medlemmar när nya entreprenörer vann upphandlingen av busstrafiken. Kommunals huvudkrav var att införa minimilön för de anställda och att företag som tar över verksamhet ska överta all ursprunglig personal.

– När SL väljer en ny entreprenör så ska personalövertagandet vara självklart, säger Yvonne Chevallerau på Kommunal, som var ombudsman under konflikten.

Seko hade liknande krav och även krav på minst elva timmars dygnsvila och en minsta rasttid på 30-45 minuter lades fram.

Den 19 juni tog Kommunal ut tre garage i strejk, ett i Norrort, ett i Söderort och ett i City.

– Vi hade husvagnar utanför varje depå och där gick ju kaffekokaren för fullt, berättar Yvonne Chevallerau. Utanför arbetade många medlemmar med att sprida information om strejken.

– Mycket av arbetet med att vara i konflikt är att gå ut till allmänheten och förklara varför.

Strejken pågick i några veckor. På kvällen den 27 juni meddelade Kommunal att de träffat avtal med Bussarbetsgivarna.

– Vi var väldigt nära att sjösätta våg två och sätta fler garage i strejk, men det behövdes inte.

Vad uppnådde ni?

– Vi fick med en minimilön, innan hade vi ingenting. Det andra var att vi bildade en nämnd som ska bevaka upphandlingar nationellt. Vi fick även in en rad skrivningar i vårt kollektivavtal.

• Tågstrejken 2014

– Detta är en historisk seger för svensk fackföreningsrörelse, sa förbundsordförande Janne Rudén efter att Seko och Almega tackat ja till medlarnas bud.

Konflikten hade två delar: det ena var att sätta stopp för Veolia som hade vunnit en upphandling i Skåne och ville börja ta in fler tim- och deltidsanställda. Det andra handlade om löner för timanställda, de var stadgade i det centrala avtalet och gällde hela branschen.

Facket såg överenskommelsen som ett genombrott när det gällde att minska deltider och timanställningar på arbetsmarknaden.

– Det var en viktig konflikt som fick ett bra avslut, säger avtalssekreterare Valle Karlsson i dag. Vi höjde lönekostnaderna för daglönarna ordentligt. De låg på minimilön men vi fick det till genomsnittslönen för fast anställda inom jämförbar grupp. För vissa företag höjdes lönekostnaderna med 30 procent över en natt för timanställda.

Så timanställningarna är borta nu?

– Nej, de har inte försvunnit ska jag ärligt säga, men det har haft en dämpande effekt. Det är klart att om något är billigare och mer flexibelt så frestas arbetsgivarna att använda det.

Problemet gäller särskilt lite enklare arbeten, som tågvärdar och call center-personal.

– De har kort introduktion och är lätta att byta ut så arbetsgivarna är inte så måna om de grupperna. I yrkesgrupper som lokförare där företagen behöver satsa mycket pengar finns inte problemet. Det finns ett direkt samband, säger Valle Karlsson.

”En historisk seger”, sa Janne Rudén. Känns det så fortfarande?

– Jag ska väl inte säga emot min ordförande, det var så det uppfattades vid den tidpunkten, och det var historiskt såtillvida att vi fick en skarp regel som gav omedelbar effekt. Utifrån samma princip, egentligen, som i andra delar av samhället: vill du ha flexibilitet, som en flygbiljett på kort varsel, så betalar du ett högre pris. Vill man inte ha ett åtagande utan bara ringa in en person och ha fem timmars arbete utfört och sedan tack och hej, ja då finns det en logik i att prislappen blir högre.

I ett tredje varsel skulle även Stockholmståg tas ut i strejk, vilket skulle beröra alla pendeltågslinjer från och med midsommar 2014. Någon strejk hann det dock inte bli då parterna kom överens den 18 juni.

Men anställningsformerna är fortfarande en stridsfråga. I årets avtalsrörelse har man just slutit ett nytt spårtrafikavtal där Seko fått in en skrivning om att företagen ska följa upp användandet av tim- och deltidsanställda.

• Fler unga i Unionen 2015

Ett förbund som har lyckats vända sjunkande medlemssiffror till stigande är Unionen, som växer så det knakar, inte minst i Stockholm. Det vill Karin Skånberg, regionchef i Stockholm, framhålla som en viktig facklig framgång.

– Många företag expanderar, många unga flyttar till Stockholm. Vi är ute mycket på arbetsplatserna och särskilt yngre är väldigt intresserade. De ser att man kan påverka och göra skillnad.

Pension och arbetsmiljö är viktiga frågor.

– Och att kunna sätta gränser – ska man behöva ha mobilen under kudden och alltid vara tillgänglig? Sådana saker.

Under 2015 ökade medlemsantalet med 20 000 till 622 000 medlemmar, förbundets högsta medlemssiffra någonsin. I Stockholm är det 152 000 medlemmar, varav 132 000 är yrkesverksamma. Drygt en fjärdedel av dessa är under 35 år. Förra året ökade antalet unga medlemmar med 11 procent.

– Och ökningen håller i sig, säger Karin Skånberg.

Karin Skånberg förklarar medlemstillströmningen med närvaro och engagemang på arbetsplatserna. Många nya kommer från IT-branschen och tjänstesektorn.

– Det handlar om att ha förtroendevalda som kan entusiasmera medarbetarna. Vi märker också att när vi redan har ett högt fackligt engagemang så väljer fler att gå med, det blir en positiv effekt.

De senaste månaderna har Unionen dessutom varslat om strejk. Därmed har man ökat mycket i medlemsantal, även om siffrorna inte sammanställts än.