Recension


Krönika: Jämställd film

Fria Tidningen

Krönika: Ingen saknar det manliga geniet

Vad minns man egentligen från sin studietid? Jag minns att filmvetenskapen var proppad med manliga auteurer: Hitchcock, Godard, Fellini, Kurosawa, Bergman och Sjöström. Listan går att göra lång.

De kvinnliga filmskaparna får i filmhistorien stå i skuggan av det ”manliga geniet” – auteurerna. Ett begrepp som känns föråldrat då det bygger på ett upphöjande av den enskilde individens förmåga att skapa verken som är revolutionerande och banbrytande för sin tid. Givetvis är det män som är förknippade med den här positionen, medan kvinnors skapande förstås i en helt annan kontext.

I dag kanske många ser på auteurbegreppet som en historisk parentes, men det räcker med att titta på de listor som emellanåt publiceras där världens främsta filmer rankas. De filmer som prenumererar på topp-fem är i stort sett alltid de samma. Sight and sound gör varje decennium en lista över historiens bästa filmer, senast toppade Studie i brott (Hitchcock) följd av Citizen Cane (Welles), Föräldrarna (Ozu), Spelets regler (Renoir) och Soluppgång (Murnau). Några kvinnliga regissörer på listan? Jo, en film bland de 50 först listade filmerna var gjord av en kvinnlig regissör, nämligen Jeanne Dielman (Chantal Akerman).

Provocerande fakta som hänger ihop med att det främst är män som sätter ihop de här listorna, och framför allt är det män som gör film. En undersökning från The New York film academy från 2012 visar att ojämställdheten i Hollywoods drömfabrik är mer än tydlig: bland de verksamma regissörerna var 91 procent män.

Här hemma ser det bättre ut, främst tack vare att det i nya filmavtalet skrivits in stärkta krav på en jämställd filmproduktion. Men fortfarande är det långt kvar tills vi uppnår könsbalanserad filmproduktion. I SFI:s statistik går det att utläsa att 82 procent av svensk film regisserades av män 2014, medan 88 procent av alla manus och 57 procent av alla produktioner var manliga.

För att ge mer uppmärksamhet till de kvinnliga filmare som fått stå i ”geniets” skugga lanserar Svenska filminstitutet filmsajten Nordic women in film med ambitionen att skriva om – och skriva om – den rörliga bildens historia ur ett feministiskt perspektiv. Målet är att sajten ska utvecklas till en kunskapsbank och inspirationskälla om kvinnor i svensk film. I personregistret, som omfattar 700 personer, är det i första hand regissörer, producenter, manusförfattare, klippare och fotografer som finns med, men målet är att utveckla registret till att omfatta skådespelerskor. Dessutom finns redan från lanseringen av sajten ett trettiotal intressanta och djupgående artiklar att ta del av. Då är det svårt att sakna de manliga genierna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

På desperat jakt efter kärlek

Recension

Desperat jakt efter kärlek. Juliette Binoche är lysande i Claire Denis Let the sunshine in, skriver Tobias Magnusson.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu