Vänsterpartiets linje när det gäller kärnkraften ska bestämmas på partikongressen i början av maj. Partistyrelsen har föreslagit att istället för att fokusera på en snabb avveckling av kärnkraften ska partiet prioritera ett fossiloberoende energisystem. Men målet om att kärnkraften ska vara avvecklad senast år 2040 ska finnas kvar, säger Birger Lahti (V), som sitter i partistyrelsen och är energipolitisk talesperson för partiet.

­– Risken om vi gör som i Tyskland och snabbt avvecklar kärnkraften är att vi inte hinner bygga ut förnybart tillräckligt snabbt så att vi måste importera fossilenergi från norra Europa, vilket är ett sämre alternativ. Så då säger vi att vi kan låta några reaktorer tuffa på för att hjälpa till att fasa ut ett energislag som är ännu värre än kärnkraften.

Forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att en snabb avveckling av kärnkraften förmodligen skulle leda till ökade utsläpp av klimatgaser under en övergångsperiod. Markus Wråke, som är chef för energisystem vid forskningsinstitutet, säger att om Sverige inte kan exportera lika mycket el till som i dag så kommer utsläppen totalt sett öka eftersom de länder som i dag köper vår el har en smutsigare produktion. Vid en riktigt snabb avveckling kan det även behövas import eller ersättning med till exempel gaskraft.

– När vi gör våra analyser kan vi se att det dröjer åtminstone 25-30 år innan vi kan förvänta oss att världen i stort är på den nivå som vi är på nu, så det kommer ta ett tag innan vi får en helt fossilfri produktion i kontinentaleuropa.

Men Annika Jacobson, som är chef på miljöorganisationen Greenpeace tycker att tanken att svensk export av kärnkraftsel skulle ersätta fossil kraft i Nordeuropa bygger på antaganden. Vänsterpartiets omsvängning är olycklig, säger hon.

– Det är lika rimligt att tänka att en export av kärnkraftsel ersätter utbyggnad av förnybart eller energieffektiviseringar. Och även om Vänsterpartiets antagande skulle stämma så innebär det att vi gör grannländer beroende av farlig kärnkraftsel som också är en ohållbar energikälla som skapar radioaktivt avfall.

Hon säger att Vänsterpartiet räknar med att svensk export av kärnkraftsel skulle kunna minska utsläppen i Nordeuropa med 10 miljoner ton ett år då kärnkraften levererar mycket el. Det motsvarar 0,5 procent av Nordeuropas utsläpp.

– Det kan man ställa mot ett fortsatt beroende av svensk kärnkraft som ger upphov till 50 ton kärnavfall per år och en fördröjd omställning till förnybart. Jag ifrågasätter om den tveksamma klimatnyttan väger upp det pris vi får betala för att behålla gamla reaktorer.

Birger Lahti tycker det är synd att Greenpeace reagerar så men försvarar sin ståndpunkt och säger att det finns en gräns för hur snabbt man kan bygga ut det förnybara energisystemet. Det handlar också om att signalera att V tycker att den tunga industrin i Sverige är viktig och vill inte skapa farhågor och förhindra investeringar, säger han. Bakgrunden är att Vattenfall har varnat för att alla kärnkraftverk kan tvingas stänga redan år 2025 på grund av bristande lönsamhet. Elpriset ligger på en rekordlåg nivå samtidigt som effektskatten på kärnkraft höjdes förra året och nya säkerhetskrav träder ikraft år 2020 som kräver stora investeringar.

­– Vi tror på förnybart och att det i framtiden kommer kunna ersätta både fossilkraft och kärnkraft men vi vill ta ansvar för att helheten fungerar och det är bättre om vi ersätter brunkolsfälten i norra Tyskland först, säger Birger Lahti.

Just nu arbetar Energikommissionen, som består av representanter från alla riksdagspartier, med att ta fram ett förslag till en bredare politisk energiuppgörelse som sträcker sig från 2025 och framåt. Energikommissionen ska presentera sitt arbete senast 1 januari 2017. Nyligen skrev regeringen en debattartikel i Dagens Nyheter om att Sverige ska ha ett 100 procent förnybart elsystem om 20 år och att utgångspunkten ska vara den borgerliga regeringens energiöverenskommelse från 2009.