Klimatsmarta Malmö kan missa miljömål
Malmö vill bli Sveriges klimatsmartaste stad och har lagt ribban på högsta nivå bland svenska kommuner. Men nu ser det ut som att staden kommer att misslyckas med sina miljömål.
– I målformuleringarna är det stora ord men uppenbarligen lite handling, säger Fältbiologernas Hanna Hagbom.
Det kan bli svårt för Malmö att nå sina miljömål till år 2020 med nuvarande tempo, visar stadens egen miljöredovisning. Målet att minska utsläppen med 40 procent väntas till exempel uppnås först år 2029. Bakgrunden är den kraftiga befolkningsökningen på senare år.
– Med nuvarande takt kommer vi inte att nå något av våra miljömål i tid. Trenden har synts under ett par års tid och vi i Malmö stad är medvetna om att fler åtgärder behövs, säger stadens miljödirektör Kerstin Åkerwall, i ett uttalande.
Malmö tillhör Klimatkommunerna, ett nätverk av 35 kommuner, landsting och regioner som bedriver ett ambitiöst och aktivt klimatarbete, och som säger sig ligga i framkant i Sverige och världen. Staden har som långsiktigt mål att bli Sveriges klimatsmartaste stad och att år 2030 försörjas till 100 procent av förnybar energi.
Per Malmöbo har energianvändningen, koldioxidutsläppen och restavfallet också minskat de senaste åren, så arbetet går framåt. Men befolkningsökningen har gjort att de totala koldioxidutsläppen har ökat och riskerar också att bryta den positiva utvecklingen när det gäller trafikens påverkan på luftkvalitet och buller. De totala målen blir därmed svåra att nå med nuvarande utveckling, säger Kerstin Åkerwall.
– För att målen ska kunna nås måste vi exempelvis få till en ökad utbyggnad av förnybar energiproduktion såsom vindkraft och biogas. Vi behöver ta oss i kragen och se hur vi kan jobba annorlunda för att komma vidare.
Hanna Hagbom är aktiv i Fältbiologerna i Malmö och driver just nu ett projekt som syftar till att öka engagemanget i klimatfrågor bland gymnasieelever i staden. Arbetet har fokuserat mycket just på de lokala miljömålen som eleverna har fått gå igenom och jämföra med andra kommuner. Hanna Hagbom tycker att miljömålssystemet är bra för att det ger en bra översikt över vad som behöver göras. Problemet är att målen ofta är luddigt formulerade och att det saknas konkreta delmål. Ett problem som finns både på lokal och nationell nivå, säger hon.
– I handlingsplanen står det att Malmö ska vara parkernas stad och Malmö profilerar sig som den stora klimatstaden men om man skrapar lite på ytan ser man att det är en av de kommuner som är sämst på gröna ytor i Sverige. Målen i sig är bra men det är fortfarande långt kvar tills vi når dit och miljöredovisningen visar ingen grön trend än.
Till exempel skulle det behöva sättas upp konkreta delmål för hur mycket energiproduktionen från sol- respektive vindkraft ska öka för varje år, tycker Hanna Hagbom. Samtidigt pekar Malmö stad i sin miljöredovisning på att många vindkraftsprojekt har överklagats och därefter stoppats på grund av att de krockar med statliga kultur- och miljöintressen.
– Här är det lagstiftningen som står i vägen och ett nationellt arbete som måste till och inte något som Malmö stad kan lösa ensamt, säger Hanna Hagbom.
Malmös miljömål:
Malmö har fyra övergripande miljömål som innehåller mål för olika delområden. De övergipande målen innebär att:
1. År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi.
2. Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft.
3. Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt.
4. År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl näringslivet, malmöbon som i Malmö stads organisation.
