Känslan som Wonderland vill åt är att hitta ett stämningsläge som liknar förfesten när den är som bäst.

– Det blir ju aldrig roligare när man väl kommer ut, men hos oss råder ständig förfest, säger klubbarrangörer och dj:n Lovisa Silfverberg.

Konceptet med danceoke, som går att beskriva som masskoreograferad dans, har varit lyckat. Dessutom utlovar Lovisa och Andreas spännande gäster för varje klubbkväll. Premiärkvällen i höstas innehöll bland annat dansare från Göteborgs Operans Danskompani och avancerad luftakrobatik.

– Tanken är att skapa en konceptuell och annorlunda upplevelse. Vi riktar oss till folk som vill dansa och som vill göra detta utan att bli avbrutna av ett liveband. Det kan hända mycket hos oss, men inga liveband, det är ett som är säkert, säger Lovisa.

Är det så hemskt med liveband?

– Det är lite inflation i liveband. Dansgolvet står i fokus hos oss, och de som är på dansgolvet ska vara huvudpersonerna på våra kvällar. Det handlar om att skapa en annan blick på vem som betraktar kultur och konst, och vem är utövare. Hos oss är dansgolvet den självklara scenen och då behövs helt enkelt inga liveband, förklarar Lovisa Silfverberg.

Istället för att liveband stör dansgolvet har Wonderland istället en speciell signal som ljuder med jämna intervaller när klockan passerat midnatt.

– Då är det vår ”danceoke-hour”, säger Lovisa. Då gäller det att härma dansen som man ser på vår stora videoskärm. Det är väldigt roligt, men även lite svårt då det gäller att hänga med i rörelserna, säger Lovisa och tillägger att de får hjälp av Studiokalejdo och ljusgeniet Fredrik Johansson för att skapa klubbens visuella koncept.

Tillsammans med Andreas Luukinen har Lovisa tidigare varit involverade i Göteborgs Indiekör, där tanken var att utmana det traditionella körkonceptet. Där var tanken att försöka skapa en helhetsupplevelse i det sceniska rummet. Något som de fortsatt att utveckla i dansklubben.

En given ingrediens för ett kokande dansgolv är givetvis bra musik. Under aliaset Feministpsykos levererar Lovisa Silfverberg musik som gör det svårt att inte röra på fötterna.

– Jag spelar mest elektronisk och mörk dansmusik, en och annan hiphop-dänga smyger sig in också. I bakfickan har jag alltid Jean Michele Jarre, jo, det går att dansa till hans musik. Sedan brukar jag återvända till musik som Olof Dreijer har gjort efter The Knife, berättar Lovisa.

Råder det danstvång på Wonderland?

– Nej, det går bra att hänga i baren. Vi arbetar hårt för att skapa en helhetsupplevelse och det finns mycket att titta på om man inte vill dansa.

Visionerna för att göra Wonderland än mer glittrande finns, men det krävs samtidigt arbete för att få dem att komma till liv.

– Vi blir bättre och bättre på att frakta omöjlig rekvisita till Pustervik, skrattar Lovisa. Sist hade vi tonvis med fejksnö som regnade ner över dansgolvet. I kväll blir det ingen snö, men Nina Natri dj:ar, och friteatergruppen Bataljonen kommer på besök och har lovat att storma dansgolvet.