SNS Konjunkturråd har granskat Sveriges politik för investeringar i transportinfrastruktur i en rapport och hittat en rad systemfel. Kostnaderna för olika projekt underskattas ofta medan samhällsnyttan av projektet överskattas. Nästan alla större järnvägsinvesteringar var samhällsekonomiskt olönsamma då de beslutades, menar forskarna.

– Det handlar bland annat om Västlänken, Botniabanan och högastighetståg som är uppe nu. Och det är inte det att det inte finns nyttor med de här projekten, för det finns det. Problemet är att resurserna som krävs är ännu mycket högre än vad resenärerna och samhället får ut av det, säger forskaren Maria Börjesson, till SR Ekot.

Bland annat pekar SNS Konjunkturråd, som har granskat transportpolitiken på uppdrag av det politiskt oberoende studieförbundet Näringsliv och samhälle, att det inte är kostnadseffektivt att använda järnvägsinvesteringar för att uppnå utsläppsmål. Det är betydligt billigare att använda andra styrmedel, som till exempel att höja koldioxidskatten på drivmedel. Forskarna föreslår nu att det ska införas en en oberoende ständig expertkommitté under finansdepartementet som tar fram de samhällsekonomiska kalkyler som ligger till grund för investeringar i transportsystemet.

Annica Jacobsson, chef för Greenpeace Sverige, har inte hunnit gå igenom hela rapporten men säger att det generellt brukar finnas brister i att uppskatta just miljökostnader och miljövinster i samhällsekonomiska beräkningsunderlag. Hon tycker att man måste bli bättre på att väga in effekter på miljö och folkhälsa i bedömningen av vad som är samhällsekonomisk lönsamhet:

”Underlagen underskattar ofta kostnader av miljöeffekter, eller underskattar vinster i miljöeffekter när man satsar på en form av infrastruktur jämfört med en annan. Om man tog bättre hänsyn till miljöeffekter skulle vägar räknas som ännu dyrare för samhället medan investeringar i järnvägar skulle bli förhållandevis billigare, till exempel”, skriver hon i en kommentar till Fria Tidningen.

Infrastrukturminister Anna Johansson (S) håller med om att regeringen måste bli bättre på analys men håller inte helt med om SNS Konjunkturråds slutsatser.. Det är politikernas roll att styra utvecklingen i den riktning som man vill, till exempel från bil- och vägtrafik till spårbunden och kollektivtrafik, genom investeringsbesluten, menar hon.

­– Regeringen är dålig på att motivera sina beslut. Skulle vi enbart genomföra projekt som bär sig samhällsekonomiskt skulle de flesta satsningarna göras i Stockholm. Det ligger på politikernas uppgift att se till att vi genomför projekt som styr utvecklingen i hela landet, kommenterade hon i förra veckan rapporten enligt tidningen Byggindustrin.