Två personer står beredda vid varsin kon, med böjda knän och framåtlutade överkroppar. Klädda i voluminösa axelskydd och gallerförsedda hjälmar spänner de blicken i varandra.

– Ready, set, go! ropar Greta Backteman.

Spelarna sätter fart. Några meter senare kommer smällen. Efter krocken försöker de trycka varandra åt sidan.

– Bryt! säger Greta Backteman, efter några sekunder.

Limhamn Griffins har träning på gräsplanen Mariedals IP i västra Malmö. Det är decemberkväll och bara några plusgrader i luften, ändå bryter svettpärlorna ut i pannorna direkt.

Amerikansk fotboll är ingen lätt match.

Marie Mardirossian Frankenius tar av sig hjälmen och pustar ut vid sidan av planen. Hon har tränat med Griffins i två månader.

– Jag har äntligen fått tummen ur röven. Jag har tänkt att jag vill träna amerikansk fotboll sen jag var tonåring. Jag älskar det. Jag gillar att det är lite ruff och gruff, att få trycka till folk.

En annan av spelarna, Scout, har spelat sedan i våras. Hen lockades till Griffins av liknande anledningar.

– Jag har provat att spela hockey i Lund, men stämningen här är finare. Där bestämde tränaren allt, här pratar vi mer med varandra och samarbetar.

Greta Backteman är lagets tränare. Hon började spela med Griffins 2010 och har varit med i svenska landslaget. Nu återhämtar hon sig från en knäskada.

– Det som är så fantastiskt med detta är att det finns plats för alla. Oavsett om man är stor, liten, lång, kort, stark, snabb. Sen är det kul med smällarna. Jag blir liksom lite taggad av det.

Det är dags för nästa träningsmoment. Spelarna startar i en ring av koner och ska försöka trycka varandra ut ur ringen. Den som först hamnar utanför med fötterna har förlorat.

– Slå hårt, första punchen ska få motståndaren ur balans. Sen är det bara att trycka. Rör på fötterna, säger Greta Backteman.

Spelarna skrattar och flåsar när de pucklar på varandra.

– Det är bra att det är så himla kallt, då gör det extra ont.

Det sista var menat som ett skämt. För såklart kan det ta emot att tacklas.

– Det kan vara otäckt i början. Vi har reflexer som stoppar oss från att springa rakt in i någon. Vi får jobba mot många invanda mönster. Man lär sig.

Några barn som tränat fotboll på idrottsplatsen ställer sig i en ring och ropar en hejaramsa: ”Vi är bra, vi är kungar, vi är världens bästa ungar”.

Limhamn Griffins mantra är ”hard, solid, together”. Det har damlaget aldrig fått skrika på match. Det är svårt att få ihop tillräckligt många spelare. På träningen den här kvällen är de bara fyra personer.

– Det är trist om vi aldrig blir ett riktigt lag, säger Scout.

– Men det kommer vi bli. Utmaningen är att få folk att stanna, säger Greta.

I Sverige finns ett tiotal damlag i amerikansk fotboll och två serier. Målet för Limhamn Griffins är att komma med i division 2 till hösten.

– Det börjar bli större. Damsidan växer jättesnabbt. Men vi kan inte förvänta oss att det går från en dag till en annan. Vi får ge det tid, säger Greta Backteman.