• Kultklassikern A Clockwork orange sätts upp på Backa teater. På bilden ses Isabela Duarte Nilsson, Ylva Gallon, Emelie Strömberg och Karin De Frumerie.
  • Regissören Tereza Andersson tolkar A Clockwork Orange.
Göteborgs Fria

Backa uppdaterar A Clockwork Orange

Anthony Burgess kultförklarade berättelse om Alex och hans böjelser för njutningsfyllt ultravåld blir pjäs på Backa teater. Nu handlar det istället om tjejer som slår.

I Anthony Burgess A Clockwork Orange är det den unge Alex och hans gäng som lever för att terrorisera sin omgivning. När Alex grips blir han erbjuden ett alternativ till fängelse, nämligen en ny rehabiliteringsmetod för brottslingar.

Regissören Tereza Andersson är ett fan av Burgess roman, och säger sig även ha sett Stanley Kubricks filmatisering mer än en gång. Nu är hon aktuell med en egen tolkning av A Clockwork Orange på Backa Teater, där publiken istället får möta ett gäng våldsbejakande tjejer.

– Burgess bok är en allegori över människans fria vilja. Tesen som drivs i romanen är att man inte kan tvinga en människa att bli god, det är ett val som varje människa måste göra själv. Samhället kan ha de bästa intentioner, men för Burgess är det nästan värre när samhället tvingar någon med våld att bli god. Jag tyckte det var en spännande ingång.

Under tiden som Tereza Andersson fördjupade sig i romanförlagan inträffade ett antal våldsdåd i Göteborg, där unga tjejer stod för våldsverkandet.

– Jag började fundera över att koppla ihop de här två historierna. När jag gick djupare in på de här våldsfallen gick det att se att tjejernas våld i stor utsträckning handlade om förnedring. Det finns väldigt beräknande drag över tjejers våld och detta tenderar att bli mycket mer psykologiskt obehagligt.

I arbetet med föreställningen har Tereza Andersson varit i kontakt med polis och skådespelarna har gjort research på olika ungdomsgårdar för att träffa unga tjejer.

– Det blev tydligt för oss att det här är problem som unga människor lever med varje dag, säger Tereza Andersson.

I teatervärlden har det pågått en debatt om den allt vanligare företeelsen att göra adaptioner av litterära förlagor.

– Det är inte någon ambition att ha fyra tjejer som springer runt med suspensoarer och leker killar, utan det jag tycker är intressant är att vi skapar en metasituation där de våldsbenägna tjejerna utsätts för ett experiment för att bli goda medborgare. Och experimentet går ut på att tjejerna utsätts för det klassiska verket A Clockwork orange.

Beethovens nionde symfoni ekar genom Burgess verk. Och på Backa teater återkommer den i ny tappning.

– Vår kompositör Dan Andersson har skrivit om hela Beethovens nia med modern instrumentering. Sedan har våra scenografer skapat en hybrid mellan en gammaldags föreläsningssal, rättssal och en anatomisk teater där publiken blir åskådare till experimentet på tjejerna.

Kommer ni att ha kringarrangemang runt pjäsen?

– Vi tar alltid fram lärarmaterial som kan användas i undervisningen. Efter föreställningarna går det också att träffa skådespelarna för att ställa frågor, säger Tereza Andersson.

Anthony Burgess roman finns med två olika slut. På hemmaplan fick den ett lyckligare slut, medan den amerikanska versionen var mer dystopisk. Hur slutar det på Backa Teater?

– Det vill jag inte berätta, det får ni komma och se, säger Tereza Andersson.

Fakta: 

Föreställningen har premiär på lördag, 14 november.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

Feministisk sf-klassiker blir musik

Hur låter en bok? Kompositören Erik Dahl ger svaret då han stiger in i Ursula Le Guins litterära universum för att tolka klassikern Mörkrets vänstra hand.

Fria Tidningen

Solidaritetsorkester med hopp om framtiden

Christopher Ali Solidarity Quartet är svåra att sätta fingret på. Muslimsk mystik, ökenblues och svenskt vemod är några av inslagen på debutalbumet To Those Who Walked Before Us.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu