Festival som förenar filmare i exil
I morgon invigs Exilfilmfestivalen i Göteborg. Filmerna som visas skildrar den globala upplevelsen av exil, av filmare från hela världen.
– Vi är inte en biografverksamhet, vi är ett forum för förändring, säger Hossein Mahini, skapare av filmfestivalen.
I Iran arbetade Hossein Mahini för den iranska statstelevisionen samtidigt som han gjorde egna filmer, varav de flesta förbjöds. 1986 blev han tvungen att lämna landet på grund av en dokumentär som skildrade de iranska kurdernas frihetskamp under tre år.
– Jag ser mig som konstnär, och då har man ett ansvar att ta ställning mot makthavare som begår orättvisor. Filmerna var något jag var tvungen att göra.
Som nyanländ i Sverige märkte Hossein Mahini att det var svårt för honom och andra filmskapare i exil att leva på sina yrken. Möjligheterna att nå ut med filmer var små när de saknade kontakter och ekonomiska resurser. Det som saknades var ett nätverk för just exilfilmare. Resultatet blev Exilfilmfestivalen, där presentation, distribution och samtal går hand i hand.
Festivalen har i dag spridit sig över världen och finns nu på flera håll i Tyskland och Belgien, förutom i flera andra svenska städer.
– Det är jätteviktigt att vi har kunnat bygga upp ett nätverk av filmskapare som lever i exil. Där kan vi utbyta kontakter och erfarenheter, och ta del av varandras filmer eller starta samarbeten, säger Hossein Mahini.
Regissören Naures Sager är inbjuden till festivalen för att visa I am Reva. Filmen är en spelfilm och följer två parallella historier, berättar Naures Sager. Dels handlar den om Rami i hans vardag som är fylld av obehagliga situationer, och dels handlar den om Reva och hennes son Loei. De har fortfarande inte fått asyl efter sex år i Sverige. De har inga rättigheter och de lever ett liv utanför samhället. Samtidigt vägrar de se sig själva som offer och de strävar efter självständighet.
– Jag ville göra en film om papperslösa i Sverige och visa hur det är att leva i ett slags skuggsamhälle utan några rättigheter. Det här var min debutfilm och att jag började arbeta med film var helt enkelt för att jag ser det som ett redskap för att nå ut till människor och förhoppningsvis påverka dem.
Tidigare har filmen visats på Göteborg Filmfestival och Malmö Arab Film Festival. Naures Sager berättar att han vill väcka debatt med sin film och han kontaktat olika organisationer för att få till visningar.
– Jag har haft en del visningar i samarbete med Feministiskt Initiativ. Det är bra, men samtidigt känns det som att jag då når en publik som redan är införstådda med problematiken.
På Exilfilmfestivalen visas I am Reva två gånger och Naures Sager kommer att vara på plats vid visningarna.
– Jag ser fram emot deltagandet på Exilfilmfestivalen. Det är en viktig festival som ger möjligheten att se filmer som man annars inte skulle komma i kontakt med.
Filmen är en lågbudgetproduktion och Naures Sager betonar att många i teamet ställde upp ideellt.
– Det var givetvis kämpigt. Men samtidigt var vi ett sammansvetsat gäng som alla var engagerade i den här frågan, vilket kändes bra.
Kan du säga något om din nästa film?
– Den kommer att handla om tre asylrättsaktivister. Tanken är att det ska vara en hel del svart humor som går över i ett mörkt drama.
Exilfilmfestivalen
Startades: 1993, årets festival är den tolfte i ordningen.
Antal filmer: 74 stycken
Årets tema: Flykt, feminism, politiska fångar och den kurdiska kampen.
Pågår: 6-12 november i Göteborg.


