Jämställdhet som säljer | Fria.Nu
  • En risk med när jämställdhet och genus möter vinstintresse är att jämställdhetsarbete som inte är lönsamt blir svårare att driva, menar Magdalena Petersson McIntyre.
Fria Tidningen

Jämställdhet som säljer

Idén om att jämställdhet och genus ska öka lönsamheten har blivit populär inom näringslivet och allt fler feminister väljer marknaden före staten för att driva jämställdhetsarbete. Men vad händer med synen på frågorna när marknaden tar över? Det ska forskaren Magdalena Petersson McIntyre undersöka de närmaste tre åren.

Jag har sett en ökad marknad för jämställdhetskonsulter och det talas mycket om att jämställdhet är bra för ekonomin i det offentliga samtalet. Det är ett uttryck för att arbetet med jämställdhet och kritik av genusnormer har rört sig från offentlig sektor till privat marknad. Jag är intresserad av att se vad som händer när det växer upp en marknad kring kritik av normer och genus”, säger Magdalena Petersson McIntyre.

Projektet heter Marknadsfeminism – kommersialisering av genus och jämställdhet, och Magdalena Petersson McIntyre, har nyligen fått finansiering på 2,7 miljoner kronor för att genomföra det. Hon är forskare på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet och pengarna kommer från Riksbankens jubileumsfond för oberoende forskning, vilket innebär att det inte finns några finansiärer som kan ha någon vinning i projektet. Målet är att undersöka hur jämställdhet och genus förstås när det blir marknadsbaserat och hur förändringen från statsfeminism till marknadsfeminism har gått till. Den närmsta tre åren ska hon studera 10–20 företag som säljer konsulttjänster inom jämställdhetsområdet, följa det dagliga arbetet och intervjua personal.

– Jag har tänkt att jag ska studera företag som har det här som affärsidé. Än så länge har jag tänkt göra det i en svensk kontext, men det kan komma att ändras när jag är igång med projektet.

Jämställdhet presenteras av jämställdhetskonsulter som bra för affärerna, dels för att det bättre motsvarar kunderna och kan representera större kundgrupper och dels för att ta vara på den kompetens som finns. Det ligger i linje med tiden att resonera så, menar Magdalena Petersson McIntyre, och man resonerar likadant om mångfald inom företag.

– När jämställdhet blir en fråga för marknaden så medför det både för- och nackdelar. Jag vet inte rent konkret vad eftersom jag inte har börjat med projektet, än går jag in med en öppen idé om vad det kan innebära.

Men en fördel kan vara att frågan aktualiseras i en ny sfär. Nackdelar som kan tänkas finnas är att vissa aspekter inom jämställdhet går att sälja och andra inte och att det blir enkla beskrivningar som ”män gillar det här” och ”kvinnor gillar det här”.

– Ett exempel på en aspekt som kanske inte säljer är att vi inte är uppdelade i två kön. Det är en fråga som är mer komplex och inte går att sälja på marknaden.

Det finns även en stor sfär av konsulter genom den ökade närvaron av alla tankesmedjor med tankar om entreprenörskap och kommersialisering av perspektiv som inte funnits i den sfären tidigare.

– Det här är ett uttryck för att det finns ett stort intresse för genus i dag. Trots att genusnormer och jämställdhet är komplexa frågor så har det fått spridning.

Magdalena Petersson McIntyres intresse för marknadsfeminism växte fram när hon studerade innovationsprojektet All aboard, där en båt togs fram för att passa kvinnors intressen. Det gjordes tillsammans med en sammansättning av företag och var ett sätt att försöka sätta ljus på osynliga normer och hur mäns intressen och behov har dominerat båtindustrin.

– De tog fasta på olika lösningar som kom ur en undersökning där kvinnor tillfrågats om deras önskemål på båtdesign. Vissa saker underlättar för kvinnor om man tar hänsyn till att alla inte har en kropp som är 1,80 lång och har en viss muskelstyrka. Även sätt att göra en mer familjevänlig atmosfär, med till exempel större matplats, säger Magdalena Petersson McIntyre och fortsätter:

– Det finns begränsningar med det här. Fördelen är att det sätter fingret på dolda normer, men samtidigt skapar det nya normer och förstärker stereotyper om hur kvinnor ska vara. Ska det säljas på en marknad måste det vara tydligt och det blir ett dilemma. Det är viktigt att ställa frågor om vad som sker för det finns många fallgropar där man kan fastna i idéer om att kvinnor och män alltid är olika.

Magdalena Petersson McIntyre menar att man kan se utvecklingen med genusarbete som drivs som en fråga på marknaden som ett uttryck för nyliberala diskurser. Utvecklingen de senaste decennierna har inneburit att offentlig sektor och stat minskar och förändringen med en växande marknadsfeminism hänger samman med samhällsutvecklingen, menar hon.

Och det finns för- och nackdelar med det.

– Min forskning inom det här kommer att handla om vad som händer med frågeställningen om vad genus är och vad det ska vara. Marknaden tenderar att handla om att det finns män och kvinnor och de är olika. När något ska ut på marknaden tar man hänsyn till det som är säljbart. Det radikala får inte plats, det kan skrämma bort kunder och det blir någon sorts begränsning.

Fakta: 

Fakta

Namn: Magdalena Petersson McIntyre

Ålder: 47

Bor: Göteborg

Utbildning: Filosofie doktor och docent i etnologi

Tidigare forskningsprojekt: Digitalisering av konsumtionskulturen, Den (o)hållbara förpackningen, Estetiskt arbete och intersektionalitet i detaljhandeln

Annons

Rekommenderade artiklar

I slavhandelns fotspår

Intervju

Fria Tidningen gick med Zakarias Zouhir på en guidad visning i Stockholm för att få se en bortglömd del av svensk historia.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu