• En liten kolonistuga i Bergshamra med höghus i bakgrunden. Intresset för kolonistugor slår nya rekord och väntetiden för en stuga i stan är upp emot 20 år.
Stockholms Fria

Allt fler lockas till koloniträdgårdarna

Intresset för koloniträdgårdar slår nya rekord varje år och i innerstan är det upp till 20 års väntetid för den som vill ha en egen lott. SFT har undersökt koloniträdgårdarnas roll från starten i mitten på 1800-talet fram till i dag.

Idén till koloniträdgårdar fick en läkare i Leipzig, Tyskland på 1830-talet. Tanken var att industriarbetare skulle få tillgång till frisk luft och möjlighet att odla mat för att hålla ned livsmedelskostnaderna. Konceptet spred sig sedan vidare över Tyskland, till Danmark och sedan till Sverige.

– Aktivisten och politikern Anna Lindhagen var det som tog idén till Stockholm. Många industriägare upplät mark för stadsodling åt sina arbetare när koloniträdgårdarna kom, men det finns också tidiga exempel på gerillaodlingar. Bland annat i Zinkensdamm var det folk som helt enkelt ockuperade marken för att odla där, säger Ulrika Flodin Furås, chefredaktör för Koloniträdgårdsförbundets tidning Koloniträdgården.

Till en början var bara små stugor där man kunde förvara redskap på odlingslotterna tillåtna, men i och med att fler flyttade till Stockholm så anlades Koloniområden utanför stan, till exempel i Bromma. Dit hade folk inte tid att åka bara över dagen så man tillät dem att bygga större stugor för övernattning.

– Det här var på 1910-talet, en tid då staden expanderade. Då var det många arbetare i stan som sa upp sina hyreskontrakt på våren för att flytta ut till en kolonistuga och på hösten sa de upp den och flyttade in i en hyreslägenhet. Idag finns det varken hyreskontrakt eller kolonistugor att få tag på, men så var det på den tiden, säger Ulrika Flodin Furås.

Under de båda världskrigen spelade stadsodling och kolonilotterna en viktig roll eftersom tillgången till mat var begränsad. När andra världskriget var slut minskade intresset för stadsodling och de som hade kolonilotter odlade framförallt blommor.

– Nu är det ett jätteintresse igen. Det flyttar in omkring 1 500 personer i månaden till Stockholm, det gör det ännu viktigare att slå vakt om det gröna, säger Ulrika Flodin Furås.

Även Lennart Pöppel, ordförande för Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar, Fssk, ser ett ökat intresse.

– Intresset har ökat länge och vi vill påstå att det har blivit ännu större nu efter vad vi ser på de långa intresselistorna till kolonistugorna. Vi upplever att det är fler unga som är intresserade nu och hos dem är det ofta att odla som lockar, säger han.

Stugorna har alltid haft kö men nu har också odlingslotterna kö. Lotterna saknar övernattningsstuga och har ofta inte stuga alls. Enligt Lennart Pöppel har intresset för odling växt sedan trädgårdsmässan startade i Stockholm. När den slog upp portarna 1992 var det mindre än 20 000 besökare, nu kommer runt 50 000 varje år, vilket gör den till en av de största på Stockholmsmässan.

– Hälsotrenden kan vara en anledning till ökat intresse. Folk får upp ögonen för att ha koll på vad de äter, säger han. I dag har Fssk drygt 70 föreningar med totalt över 7 000 medlemmar, men Lennart Pöppel bedömer att det innebär att runt 14 000 personer är aktiva i koloniträdgårdarna i och med att många har det som ett familjenöje. För att en familj ska kunna leva självförsörjande på sin lott under sommarhalvåret krävs 100 kvadratmeter odlingsmark. Då krävs det mycket jobb och smart utnyttjande av marken för att det ska fungera. Många koloniträdgårdar med stuga är 300 kvadratmeter, men oftast har man perenner och blommor där också, vilket också är viktigt för den biologiska mångfalden.

– Vi jobbar med att påtala för politiker och tjänstemän att det är viktigt att upprätthålla grönområden även i tätbygd stad. Det är bra för samhället att upprätthålla kunskapen om hur man odlar och bevarar mark som är möjlig att odla på, säger Lennart Pöppel. Kolonilotterna i Stockholm är billigare än i de flesta andra städer. Det är tack vare ett system där odlingsmarken hyrs av kommunen och kostnaden för en lott med övernattningshus är 5,50 kronor per kvadratmeter i månaden som man arrenderar. Kolonistugan köper man men stugorna säljs för värdet och ingen vinst får göras vid försäljningen.

– Om förra ägaren har renoverat får de igen för kostnaderna såklart, men man gör ingen vinst på att sälja kolonistugor här. I resten av landet kan kostnaderna för en koloniträdgård gå upp till 500 000 kronor, säger Ulrika Flodin Furås.

Men väntetiderna är däremot långa. I innerstan i Stockholm är det upp till 20 års kötid till koloniträdgårdar med stuga. En bit utanför stan, som Skarpnäck eller trädgård utan stuga är det kortare kötid.

– Anledningarna till att skaffa kolonilott i dag är oftast rekreation och matförsörjning, alltså ungefär samma som när idén kom. Men det finns en större miljömedvetenhet bakom trenden idag, säger Ulrika Flodin Furås.

Fakta: 

Här finns Stockholms kolonilotter

Bromma: Grottpoarken, Gubbkärret; Iris, Johannelund, Linnea, Lillsjön, Minnebergsskogen, Riksby, Solvalla, Stora Mossen, Råcksta och Åkeshov.

Innerstaden: Barnängen, Eriksdalslunden, Karlbergs-Bro, Lilla Frescati, Långholmen, Stora Skuggan, Söderbrunn, Södra Tantolunden, Södra Årstalunden, Tanto Mindre, Tanto Norra och Zinken.

Järva: Akalla, Hjulsta, Husby Gård; Igelbäcken, Järva, Kista Gård, Lilla Rinkeby, Rinkeby Hage, Rinkebydalen, Sundby och Ärvinge.

Sydost: Farsta Gårds, Farstanäste, Forsån, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Snösätra Norra, Snösätra Södra och Viktoriaparken.

Söder om Söder: Björkhagen, Dalen, Drevviken, Eken, Enskede Gård, Hammarbyhöjden, Listudden, Odlaren, Orhem, Orhem Trekanten, Pungpinan, Skarpnäck Stugor, Skarpnäck Fritid, Skrubba och Täppan

Väst: Grimsta, Hässelby Slott, Lövsta, Riddersviks Gård och Stugängen, Kanaan.

Årsta och Sydväst: Bellmans Trädgårdar, Dianelund, Fågelsången, Skanskvarn, Skärholmen, Vinterviken, Årstafältet och Årstaliden.

Stugbyar och fjärrkolonier: Lövsätra, Nibbla och Ribacken.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

I slavhandelns fotspår

Intervju

Fria Tidningen gick med Zakarias Zouhir på en guidad visning i Stockholm för att få se en bortglömd del av svensk historia.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu