Zakarias Zouhir står i höstsolen vid Kung Gustav III staty i Gamla stan i Stockholm.

– Vad är Gustav den tredje känd för? frågar han partiledaren Jonas Sjöstedt (V) och delar av Vänsterpartiets riksdagsgrupp som har samlats för att ta del av stadsvandringen I slavhandelns fotspår.

Han var en partyprisse som gillade teater och mode känner gruppen av åhörare till.

– Exakt! Det vi inte har fått lära oss om honom är att han satte igång hela processen med handeln av svarta kroppar. Sverige var nämligen bankrutt på den tiden och han kunde inte se på när övriga Europa gjorde sig rika, därför köpte Sverige kolonin Saint Barthélemy av Frankrike och den kom att spela en viktig roll i slavhandeln, säger Zakarias Zouhir.

Afrosvenskarnas riksförbund, ASR, firar 25-årsjubileum i år och Zakarias Zouhir har varit engagerad i organisationen de senaste 20 åren. Bland annat har han suttit som ordförande.

– Det var vi som fick in begreppet afrofobi och vi har jobbat emot användande av n-ordet, för att få samhället och politiken att förstå det problematiska med ordet. Det här har jag gjort som aktivist, annars jobbar jag som järnvägsingenjör.

Vartannat år lämnar svenska regeringen en rapport till FN där man beskriver minoriteters situation i landet. Förra gången det var dags åkte ASR dit med en egen delegation och lämnade en skuggrapport.

– Alliansregeringen som styrde då blev tagna på sängen när vi dök upp, men FN var positiva till att vi kom och gav en annan bild av hur det ser ut för afrosvenskar, säger Zakarias Zouhir.

Det resulterade i att FN:s diskrimineringskommitté skickade en delegation till Sverige i december 2014 och deras rapport stämmer överens med hur ASR beskriver afrosvenskars situation i dag. Sedan 2008 när Statistiska centralbyrån, SCB, började föra detaljerad statistik över hatbrott är det tydligt att afrosvenskar utsätts för flest hatbrott av alla minoritetsgrupper, i förhållande till gruppens storlek. Det är också den grupp som har lägst betyg i skolan, har lägst snittlön och är mest diskriminerad på bostadsmarknaden. I FN-rapporten betonas att bristen på kunskap om Sveriges post-koloniala historia är en av orsakerna till att afrofobin inte tas på allvar i dag och det rekommenderas att ASR:s stadsvandring införs som ett obligatorisk skolmoment.

Zakarias Zouhir samlar ihop gruppen vid husknuten där Gamla stan möter Slussen och frågar hur många som brukar gå förbi där. Flera i gruppen svarar att de passerar varje dag. Han pekar upp mot ett litet minnesplakat av Carl von Linné och frågar hur många som har lagt märke till det. Ingen av dem har sett det förut. I början av kolonialiseringen och slavhandeln så motiverades det med stöd av religiösa texter som beskrev svarta människor som något okristligt, men i takt med att många svarta människor konverterade till kristendomen började kyrkan backa i sitt stöd för slavhandel. Carl von Linnés indelning av människor i olika raser med olika egenskaper och värden spelade då en viktig roll i att rättfärdiga fortsatt handel med svarta kroppar.

– Man brukar ju säga att vinnaren skriver historien. Jag undrar om svarta människor hade varit vinnare, hade Carl von Linné fått sitta på våra hundralappar då? säger Zakarias Zouhir.

Han berättar att många han pratar med om det här säger rakt ut att de inte tror honom eller retoriskt försöker få fram att det inte är så allvarligt.

– Bilden av att Sverige skulle vara bättre än resten av Europa finns och har funnits länge. Den har gjorts medvetet och säger att Sverige står på de svagas sida och är världens goda samvete. Det som inte passar in sopas under den blågula mattan, men om vi börjar gnugga lite så ser vi vad som döljer sig här. En hel värld har dolts.

?– Jag kollade tidningarnas arkiv från när artisten Louis Armstrong var i Sverige. Även då skrev de inte om hans musik utan jämförde honom med gorillor. De hade svarta människor på Gröna lund som en nöjesattraktion. Ibland pratar vi om afrosvenskar och afrofobi som att vi kom till Sverige i går, men det här är inget nytt fenomen och vi tillhör förlorarna på många plan, säger Zakarias Zouhir.

De senaste åren har afrofobi blivit en fråga som diskuteras av högt uppsatta politiker. När Erik Ullenhag (FP) var integrationsminister beställde han en afrofobi-rapport och när statsminister Stefan Löfven (S) gjorde regeringsdeklarationen sa han att afrofobi inte hör hemma i det svenska samhället.

– Folk klappade mig på axeln då och sa grattis, men jag sa nej, det är nu arbetet börjar. Nu har problemet fått ett erkännande, nu vill vi se agerande från politiskt håll, säger Zakarias Zouhir.

– Det finns forskning på att skolböckerna ger fel bild av svensk historia, men ändå ändras det inte. Vill de inte ändra så får vi göra något åt det, därför byggde vi upp den här stadsvandringen. Vi har gått med skolor och både elever och lärare blir helt chockade för de hade ingen aning om att det här är en del av svensk historia. Det finns en tydlig koppling med vad som skedde då och hur vi agerar i dag, man ska inte underskatta historien. Det är samma sak som med diskriminering av romers och kvinnors rättigheter. Tankegodset lever kvar. Vi bromsas upp och hindras från att känna oss delaktiga i samhället på lika villkor.

Utanför Tyska kyrkan visar Zakarias Zouhir bilder på kända tavlor från tiden då Sverige var delaktiga i slavhandeln. Svarta barn finns avbildade tillsammans med vita prinsar och prinsessor. De flesta svarta personer som kom hit finns det inte mycket berättat om och de historier som finns vittnar om utanförskap vare sig de levde som tjänare eller prisades av kungen.

– Här ser vi några vita barn som försöker tvätta bort den svarta färgen från ett svart barn. Den bilden är så talande för hur det ser ut även i dag när vi pratar om anpassning och integration. Vi förväntas tvätta av oss våra afrikanska rötter.

Den 9 oktober 1847 avskaffades Sveriges transatlantiska slavhandel, i och med friköpandet av de sista afrikanska slavarna på den koloniserade ön Saint-Barthélemy. Sedan tio år har ASR arbetat för att datumet ska utses till nationell minnesdag och på Vänsterpartiets senaste kongress röstades det igenom att driva den frågan i riksdagen. Därför får partiets riksdagsgrupp en egen visning av stadsvandringen på just fredag den 9 oktober. På kvällen ska Zakarias Zouhir delta i panelsamtal och firande på Historiska museet för att uppmärksamma dagens betydelse.

– Historiska museet och Myntkabinettet har samarbetat med oss under ett och ett halvt år och vi har granskat deras utställningar, hur de presenterar historien. De vill lyfta historien som den ser ut på riktigt, berättar han.

Zakarias Zouhir påpekar också att rasism drabbar olika grupper på olika sätt och därför behövs olika åtgärder för att lyfta de olika grupperna.

– Vi förespråkar jämlikhetsdata, att det ska föras statistik på hur olika grupper i samhället mår, vilket redan görs när det gäller kvinnor och män, funktionsvarianter och pensionärer, men inte för minoritetsgrupper som afrosvenskar. Det krävs för att resurser ska riktas rätt, det är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. I andra länder, som Storbritannien görs det anonymt och du får själv välja vad du identifierar dig som när du fyller i det och så vill vi ha det här med.

Även EU-komissionen har kritiserat Sverige för att vi brister i statistiken över hur minoritetsgrupper mår, påpekar han.

Vandringen avslutas framför ingången till riksdagen och Zakarias Zouhir tackar för visat intresse från politikerna, men passar också på att förmana:

– Sverige måste sopa framför egen dörr innan vi pekar på andra och säger att de brister i sina mänskliga rättigheter.